Julen 2010
Så var större delen av julen avklarad. Sammanfattningsvis har den varit mysig, lite spännande och samtidigt ganska traditionell. Några höjdpunkter:
1. Natten till julafton var vi på midnattskonsert i Ockelbo kyrka, och det var smockfullt som vanligt. Det som däremot inte var som vanligt var att en viss Prins Daniel höll tal. Vi hade ju sett honom komma in och sin vana trogen sätta sig med kompisarna, och bara det var ganska otroligt. Man tror väl att det mesta i ens liv förändras när man gifter sig med en kronprinsessa men uppenbarligen inte allt. Jag som är otroligt kändisbesatt (en av mina laster) tyckte att det var coolt att han bara satt två meter bort och med perfekt synvinkel. Så när kören var tråkig kunde jag sitta och snegla på hans extremt välkammade hår (vilket var ungefär allt jag såg). Men det jag inte riktigt hade räknat med var att han skulle hålla tal. Tydligen hade han frågat prästen en halvtimme innan om det var okej om han gick upp och sa några ord. Och sen talade han i tio minuter. Han skämtade, pratade om sin "hustru" och framförallt tackade Ockelbo för allt stöd genom åren och i somras. Det var riktigt häftigt.
2. Kalle. Alla sov utom jag. Enligt traditionen.
3. Rimmen. Jag hade skrivit rim på alla julklapparna och försökte framföra dem lite poetiskt. Lyckades ganska bra om jag får säga det själv. Men det är ju lättare att få sina rim att verka bra om det nästan är de enda rim som läses överhuvudtaget.
4. "Jag har närt en kommunist vid min barm!" Direktör Johnsson tillhörde nämligen den grupp människor som tror att alla som ger bort något frivilligt är kommunister.
5. Sova. Väldigt skönt att få sova efter att ha varit aktiv och någorlunda trevlig hela dagen.
"Har du ätit gamla kläder nån gång?"
Andra köper nya byxor. Jag tar fram mina gamla trasiga, testar vilka som passar och intalar mig sen att de faktiskt inte är så trasiga. Här är åtta par av mina jeans. Fem är trasiga, ett par jättefula och för små, två par ärvda, ett par second hand och sju par helt användbara. Detta mina vänner är återvinning (särskilt om man i stället för att slänger dem när de är helt utslitna bestämmer sig för att äta upp dem: Gamla kläder, en delikatess i vissa delar av världen).
Egentligen brukar jag handla på second hand, särskilt Kupan som jag bor ganska nära. Men jag hittade inga bra när jag var där förra veckan så det blev till att rota fram de gamla i stället. På det viset behöver jag inte köpa några nya och sparar lite pengar som jag istället kan lägga på att önska några låtar i Musikhjälpen i stället.
Nu är det tredje året i rad som Musikhjälpen går på P3 och Svt. Varje år blir jag precis lika besatt. Jag vet inte om det beror på musiken, programledarna eller om det helt enkelt är upplägget som är genialt. Jag upptäckte när jag var tretton år och åkte på scoutläger att bland det roligaste som finns är att slösa pengar för ett gott syfte. Vi hade en marknad på lägret där alla fick sälja vad de ville, mest saker som grupperna hade gjort själva, och alla pengar gick till välgörande ändamål. Jag köpte allt möjligt onödigt. Bland annat grillade mashmallows, ett armband och en sån där fläta i håret med snören som alla som går på mellanstadiet drömmer om. Jag hade hur kul som helst.
För mig är Musikhjälpen samma sak. Att skänka bort pengar i ett gott syfte genom att önska en låt som man älskar, skriva en fin motivering och sen hoppas på att de spelar just min låt. På så sätt är det som ett lotteri också. Och faktiskt så kom jag förra året med och fick prata med Christer i direktsändning! Hur coolt är inte det liksom?! Så det finns faktiskt en chans att till och med vinna storkovan...även om man inte kan bli lika lyckligt lottad som jag som fick prata med just Christer eftersom han inte är programledare i år. Men det är alltid värt ett försök.
Så snälla, ni som känner att ni har råd, gå in på Musikhjälpen, skicka in ett sms till 72999 och önska en låt. Och samtidigt ger du 50 kronor eller mer som går till barn som utsatts för trafficking.
Tack och hej!
/ELIN
Egentligen brukar jag handla på second hand, särskilt Kupan som jag bor ganska nära. Men jag hittade inga bra när jag var där förra veckan så det blev till att rota fram de gamla i stället. På det viset behöver jag inte köpa några nya och sparar lite pengar som jag istället kan lägga på att önska några låtar i Musikhjälpen i stället.
Nu är det tredje året i rad som Musikhjälpen går på P3 och Svt. Varje år blir jag precis lika besatt. Jag vet inte om det beror på musiken, programledarna eller om det helt enkelt är upplägget som är genialt. Jag upptäckte när jag var tretton år och åkte på scoutläger att bland det roligaste som finns är att slösa pengar för ett gott syfte. Vi hade en marknad på lägret där alla fick sälja vad de ville, mest saker som grupperna hade gjort själva, och alla pengar gick till välgörande ändamål. Jag köpte allt möjligt onödigt. Bland annat grillade mashmallows, ett armband och en sån där fläta i håret med snören som alla som går på mellanstadiet drömmer om. Jag hade hur kul som helst.
För mig är Musikhjälpen samma sak. Att skänka bort pengar i ett gott syfte genom att önska en låt som man älskar, skriva en fin motivering och sen hoppas på att de spelar just min låt. På så sätt är det som ett lotteri också. Och faktiskt så kom jag förra året med och fick prata med Christer i direktsändning! Hur coolt är inte det liksom?! Så det finns faktiskt en chans att till och med vinna storkovan...även om man inte kan bli lika lyckligt lottad som jag som fick prata med just Christer eftersom han inte är programledare i år. Men det är alltid värt ett försök.
Så snälla, ni som känner att ni har råd, gå in på Musikhjälpen, skicka in ett sms till 72999 och önska en låt. Och samtidigt ger du 50 kronor eller mer som går till barn som utsatts för trafficking.
Tack och hej!
/ELIN
Care about you, friend
I go to the places where I been before
I know you since you were four
But we share so much more
And I need you so
Yeah I need you so
I know all the answers before they are said
I see from expressions what's inside your head
Yeah I need you so
I need you so
And all of the world is beneath us today
But we run for shelter
We run for shelter
Inside our own world
And you'll never know how much
I care about you all
And that is the only thing
I keep inside my own hole
And that is the truth
For me
I go to the places where I been before
But it doesn't feel like my home anymore
But I need you so
Yeah I need you so
And all of the world is beneath us today
But we run for the shelter
Yeah we run for the shelter
Inside our own world
No you'll never know how much
I care about you all
And that is the only thing
I keep inside my own hole
And that is the truth
Yeah that is the truth
For me
I know you since you were four
But we share so much more
And I need you so
Yeah I need you so
I know all the answers before they are said
I see from expressions what's inside your head
Yeah I need you so
I need you so
And all of the world is beneath us today
But we run for shelter
We run for shelter
Inside our own world
And you'll never know how much
I care about you all
And that is the only thing
I keep inside my own hole
And that is the truth
For me
I go to the places where I been before
But it doesn't feel like my home anymore
But I need you so
Yeah I need you so
And all of the world is beneath us today
But we run for the shelter
Yeah we run for the shelter
Inside our own world
No you'll never know how much
I care about you all
And that is the only thing
I keep inside my own hole
And that is the truth
Yeah that is the truth
For me
Avgå!
Här kommer en brutal sanning:
Jag tror inte att en enda av de människor som styr världen, de som har höga och mäktiga postitioner i samhället, passar för det jobbet. Jag har länge varit livrädd inför tanken på att världen styrs av människor. För alla vet ju hur otroligt mycket skit människor har för sig. Människor hånar, mobbar, slår, rånar, bedrar, dödar, våldtar, krigar, torterar och sårar. Etc, etc... Och det är såna vi väljer (eller i vissa fall väljer sig själva) att styra vår värld!
Ja men pucko, vilka skulle annars styra den? Lössen? Rhododendronbuskarna? Kaninerna? Snöflingorna kanske?
Nej det är nog rätt. Vi behöver ledare och vi behöver helst ledare som andas och är av samma art som vi, annars blir det lätt missförstånd. Men det jag vill få sagt är nog egentligen att de som är ledare är de som vill bli ledare, och de som vill bli ledare är de som är minst lämpade för att bli ledare. Det är de som vill ha makt. Min gode vän Albus Dumbledore har sagt:
It is a curious thing, Harry, but perhaps those who are best suited to power are those who have never sought it. Those who, like you, have leadership thrust upon them, and take up the mantle because they must, and find to their own surprise that they wear it well
Så mitt förslag är alltså att vi avsätter alla ministrar och sånt och röstar fram en massa helt ofrivilliga människor och tvingar dem att till varje pris leda sina respektive länder. Det här känns som en bra plan, det kommer gå finemang!
/ELIN, till er tjänst!
Jag tror inte att en enda av de människor som styr världen, de som har höga och mäktiga postitioner i samhället, passar för det jobbet. Jag har länge varit livrädd inför tanken på att världen styrs av människor. För alla vet ju hur otroligt mycket skit människor har för sig. Människor hånar, mobbar, slår, rånar, bedrar, dödar, våldtar, krigar, torterar och sårar. Etc, etc... Och det är såna vi väljer (eller i vissa fall väljer sig själva) att styra vår värld!
Ja men pucko, vilka skulle annars styra den? Lössen? Rhododendronbuskarna? Kaninerna? Snöflingorna kanske?
Nej det är nog rätt. Vi behöver ledare och vi behöver helst ledare som andas och är av samma art som vi, annars blir det lätt missförstånd. Men det jag vill få sagt är nog egentligen att de som är ledare är de som vill bli ledare, och de som vill bli ledare är de som är minst lämpade för att bli ledare. Det är de som vill ha makt. Min gode vän Albus Dumbledore har sagt:
It is a curious thing, Harry, but perhaps those who are best suited to power are those who have never sought it. Those who, like you, have leadership thrust upon them, and take up the mantle because they must, and find to their own surprise that they wear it well
Så mitt förslag är alltså att vi avsätter alla ministrar och sånt och röstar fram en massa helt ofrivilliga människor och tvingar dem att till varje pris leda sina respektive länder. Det här känns som en bra plan, det kommer gå finemang!
/ELIN, till er tjänst!
Julklappstips
Så här inför jul ska man ju passa på att ge lite tips på vad man kan köpa till varandra och samtidigt göra reklam för de saker man själv tycker väldigt mycket om. Eftersom min besatthet ligger i böcker och film finns det en viss risk för att denna julklappslista kommer att domineras utav dylikt.
1. The Office (den brittiska versionen). Jag såg klart på den boxen i tisdags och jag saknar den redan! Den har så mycket: En totalt egofixerad chef, en Team leader som tror att han är chef men som inte är det (och som dessutom tror att han är militär fast han inte är det heller), ett gulligt par som man sliter sitt hår för att de aldrig blir tillsammans, Rasism, Sexism, Ironi och ett visst mått av självhat. Helt enkelt allt som behövs för en lyckad tv-kväll.
2. Julkalender. Det spelar egentligen ingen roll vilken det är, för de flesta är hur bra som helst. Själv har jag Ture Sventon (guds gåva till mänskligheten), Pelle Svanslös (hur mysig som helst), Mysteriet på Greveholm (lite dåliga barnskådisar, men scenen där de sköljer med fluor är helt oförglömlig) och Trolltider (de säger att den är den bästa någonsin men hittills har den bara varit seg så jag har inte sett klart den än). Dessutom önskar jag mig Jul i Kapernaum i julklapp. Det här är ju ganska gamla kalendrar (eftersom de hör till min barndom och jag är ju så förfärligt gammal...) men jag vill också gärna tipsa om såna som En riktig jul från 2007 (En riktigt bra kalender) och Supersnälla Silversara och Stålhenrik från 2009 (Mina hjältar för evigt). Om jag verkar ovanligt vitsig i dag så är det inte med flit. Det bara blev så.
3. High Fidelity. En bok av Nick Hornby som jag läste i november. Rolig, och om man gillar att göra listor så kommer man göra ännu fler efter att ha läst den här. Jag har också upptäckt att den finns som film, och det konstiga var att när jag tittade på bilderna av skådisarna som var med så såg alla ut exakt som jag tänker mig karaktärerna i boken! Det kallar jag bra karaktärsbeskrivningar och casting. Eller, Great minds think alike.
4. En box med favoritteveserien. Förslagsvis Gilmore Girls (hint).
5. Hemgjorda saker. Jag brukar kroka (en form av handarbete) ibland och nu har jag hållit på med en julklapp i ett år (ja, ja, personen skulle egentligen ha fått det förra året men vi kan väl låtsas att det bara beror på bra framförhållning hos min sida). Om man kan något är det roligt att ge något som den andra märker att man faktiskt lagt ner lite tid på. När jag var liten kunde jag bara måla lite prickar på en sten så blev personen jätteglad. Praktiskt.
6. Second hand. Egentligen är det asenkelt att köpa julklappar till mig, men jag vet inte om min familj har kommit på det än. För det enda man behöver göra för att glädja mig är att gå in på en second hand-affär, grabba åt sig några random böcker, vhs-filmer och eventuellt några barnkasettband från 94, betala 23 kronor och gå ut igen. Det hemliga receptet på ren lycka. OBS! 23 kronor är inget fast pris utan bara något jag drog till med för att uppmärksamma hur billigt det är på de flesta second hand-affärer och loppisar.
Shoppa med nöje och förnuft, och kom ihåg att vissa saker man köper sliter/slitit otroligt mycket på både människa, djur och miljö...
Pözz å Kjam (jag har funderat på hur många gånger man kan skriva så innan folk slutar tolka det som ironiskt)
/ELIN
1. The Office (den brittiska versionen). Jag såg klart på den boxen i tisdags och jag saknar den redan! Den har så mycket: En totalt egofixerad chef, en Team leader som tror att han är chef men som inte är det (och som dessutom tror att han är militär fast han inte är det heller), ett gulligt par som man sliter sitt hår för att de aldrig blir tillsammans, Rasism, Sexism, Ironi och ett visst mått av självhat. Helt enkelt allt som behövs för en lyckad tv-kväll.
2. Julkalender. Det spelar egentligen ingen roll vilken det är, för de flesta är hur bra som helst. Själv har jag Ture Sventon (guds gåva till mänskligheten), Pelle Svanslös (hur mysig som helst), Mysteriet på Greveholm (lite dåliga barnskådisar, men scenen där de sköljer med fluor är helt oförglömlig) och Trolltider (de säger att den är den bästa någonsin men hittills har den bara varit seg så jag har inte sett klart den än). Dessutom önskar jag mig Jul i Kapernaum i julklapp. Det här är ju ganska gamla kalendrar (eftersom de hör till min barndom och jag är ju så förfärligt gammal...) men jag vill också gärna tipsa om såna som En riktig jul från 2007 (En riktigt bra kalender) och Supersnälla Silversara och Stålhenrik från 2009 (Mina hjältar för evigt). Om jag verkar ovanligt vitsig i dag så är det inte med flit. Det bara blev så.
3. High Fidelity. En bok av Nick Hornby som jag läste i november. Rolig, och om man gillar att göra listor så kommer man göra ännu fler efter att ha läst den här. Jag har också upptäckt att den finns som film, och det konstiga var att när jag tittade på bilderna av skådisarna som var med så såg alla ut exakt som jag tänker mig karaktärerna i boken! Det kallar jag bra karaktärsbeskrivningar och casting. Eller, Great minds think alike.
4. En box med favoritteveserien. Förslagsvis Gilmore Girls (hint).
5. Hemgjorda saker. Jag brukar kroka (en form av handarbete) ibland och nu har jag hållit på med en julklapp i ett år (ja, ja, personen skulle egentligen ha fått det förra året men vi kan väl låtsas att det bara beror på bra framförhållning hos min sida). Om man kan något är det roligt att ge något som den andra märker att man faktiskt lagt ner lite tid på. När jag var liten kunde jag bara måla lite prickar på en sten så blev personen jätteglad. Praktiskt.
6. Second hand. Egentligen är det asenkelt att köpa julklappar till mig, men jag vet inte om min familj har kommit på det än. För det enda man behöver göra för att glädja mig är att gå in på en second hand-affär, grabba åt sig några random böcker, vhs-filmer och eventuellt några barnkasettband från 94, betala 23 kronor och gå ut igen. Det hemliga receptet på ren lycka. OBS! 23 kronor är inget fast pris utan bara något jag drog till med för att uppmärksamma hur billigt det är på de flesta second hand-affärer och loppisar.
Shoppa med nöje och förnuft, och kom ihåg att vissa saker man köper sliter/slitit otroligt mycket på både människa, djur och miljö...
Pözz å Kjam (jag har funderat på hur många gånger man kan skriva så innan folk slutar tolka det som ironiskt)
/ELIN
