Elins listblogg
Som mjukstart ska jag presentera en helt egenkomponerad lista som jag nyss kom på när jag låg ute på altanen och försökte sova:
Tre personer jag sagt "Åh, vad jag är kär i dig" till den senaste veckan (genom en dataskärm alltså).
1. Katie Holmes. Hon är den bästa skådisen i Dawson's creek. Första gången jag följde Dawson's creek, för några år sen, tyckte jag inte riktigt om henne för att hon är lite konstig och ler väldigt snett. Men när jag nyligen såg denna serie igen blev jag totalt förälskad. Hon är en suverän skådespelare! Hon har det där lilla subtila i sig, så att hon inte måste göra stora gester eller överdrivna miner för att man ska fatta vad karaktären känner. För någon vecka sen började "The Kennedys" på SVT1 och hon spelar Jackie Kennedy. Helt otroligt kroppspråk har hon! I det här klippet är hon tjugo år (precis som jag, apropå ingenting) och sjunger i första säsongen av Dawson's Creek. Lyssna på sången, men framförallt, titta på hur hon rör sig och framställer hur osäker men ändå så elegant Joey (karaktären) är när hon uppträder för första gången:
2. Neil Patrick Harris. Jag har en viss dragning till folk som inte lever upp till vissa fördomar och normer. Neil Patrick Harris är gay och spelar en av de straightaste karaktärerna på tv: Barney Stinson i How I met your mother. Det gillas skarpt.
3. Kronprinsessan Victoria. Rojalist eller monarkihatare, Ockelbobo eller Långtbortistanbo, det spelar ingen roll. Den här människan är helt otrolig. Hon är så varm, smart, vältalig, naturlig och proffsig på alla sätt och vis. Jag är kär helt enkelt. Om man nu ska ha en drottning kan jag inte tänka mig någon bättre lämpad. Underbar.
Btw var det inte meningen att propagera för krig och monarki i samma andetag. Men det var det bästa klippet jag hittade så det bara bidde så...
/ELIN
Jag visste väl att jag skulle slå igenom en dag...
12.30 och framåt. Lyssna och säg upp bekantskapen om ni tycker det verkar säkrast.
/ELIN
Lystring lystring!
I måndags hade jag följande ststus på facebook:
"Elin Alneberg har bara fem dagar på mig att utföra min tonårsrevolt. Något förslag?" (Ursäkta grammatiken, men det blir så på facebook)
och en hel del bra förslag på hur jag skulle gå till väga kom in. Till exempel att tatuera mig, pierca mig i tungan eller tapetsera mitt rum med folie (vilket jag inte ens visste var en typisk tonårsrevolt. Man lär sig nåt nytt varje dag.) Så här gick jag alltså runt och oroade mig för att jag varit alltför lat på tonårsrevoltfronten. Men så plötsligt slog det mig: Tänk på allt annat som händer när man fyller tjugo! Hur ska jag hantera allt det, och är jag tilräckligt förberedd?
Alltså sökte jag på Åldersgränser och Wikipedia gav mig snart all information jag behövde. När man är tjugo år får man i Sverige göra följande:
Handla alkoholhaltiga drycker på Systembolaget.
Studera på Polishögskolan.
Inom tre dagar är jag alltså helt fri att köpa tre hinkar vodka (det säljs hinkvis va? Nu blev jag osäker...) och bli polis (gärna samtidigt. Att söka till polishögskolan med tre hinkar vodka i händerna känns högst förtroendeingivande). Men har jag verkligen gjort allt man ska göra innan man får dessa tillstånd? Svar nej. Jag har alltså en hel del att göra till på lördag:
1. Jag ska skaffa hembränningsapparat och blanda till en Vargtass. Någon som har lite lingondricka hemma?
2. Jag ska ställa mig utanför Systemet och kasta en vädjande blick på alla som går förbi för att de ska köpa ut åt mig, jag som inte fyllt tjugo än.
3. Jag ska söka till Polishögskolan. Jag vill inte bli polis och om tre dagar är ju risken större att jag kommer in.
Uppenbarligen har jag mycket att stå i...
/ELIN, 19 jordsnurr
Lägerrrrräv
Förutom att wsj gör mig väldigt glad och förväntansfull blir jag också lite nervös. Det längsta jag har varit på läger är en vecka, och jag vet hur mycket jag längtar hem till sängen och duschen efter den veckan. Dessutom ska jag och min vän Tua (som förresten knöt skorna i lördags. Förlåt. Internt skämt) försöka leva ihop och samsas i fyra veckor. Det kan sluta precis hur som helst. I helgen umgicks vi i ett dygn. Under hela den tiden var vi gruppens fjortisar, som fnissade, flamsade och försökte slippa undan disken. Lagom moget.
Något annat moget är att sitta och blogga på sin ytterst seriösa praktikplats. Det ska jag sluta med bums!
/ELIN
Ett hus fullt av gratis upplevelser
För mig är det något magiskt över böcker. Det är inte bara pappersblad ihopklistrade mellan två skivor papp. Det är en upplevelse. En sorglig, rolig eller spännande upplevelse. Oavsett om du tyckte att boken var bra eller dålig så har du fått en ny erfarenhet och kanske lärt dig något. En film lägger bilder i ditt huvud, men boken låter dig skapa egna, som går att relatera till din värld. Jag har många gånger drömt om att jobba på bibliotek. Att spendera hela dagarna med utforskade och outforskade upplevelser framstår för mig som det ideala livet. Ett bibliotek är ett hus fullt av gratis upplevelser. Och då säger ni kanske att man faktiskt måste lämna tillbaka boken efteråt, och då är den inte gratis. Men även sen du lämnat tillbaka boken finns den kvar i dig, upplevelsen.
Igår inventerade jag biblioteket i Falun. Jag tittade på alla böcker i den skönlitterära avdelningen A-Ö, och såg om någon författare eller titel skulle intressera mig. Det var inte direkt för att låna en bok, för jag har redan alldeles för många böcker jag ska läsa ändå. Jag försökte hitta Min bok. Den bok som förstår mig, som beskriver hur jag tänker. Men det finns så otroligt många böcker i världen så risken är jättestor att jag aldrig hittar Min bok. Desutom är den kanske skriven på kinesiska och det skulle komplicera saker och ting... Det är väl därför jag försöker skriva själv, för att det ska finnas texter som förstår mig.
Den bästa bok jag läst är nog Robinson Crusoe. Det är inte min favoritbok, det är nog något av J.K. Rowling, men den är extremt bra skriven. En del böcker behöver en massa intriger och nya händelser för att hålla intresset vid liv. I boken Robinson Crusoe händer absolut ingenting. Det är en snubbe som går omkring på en ö och väntar på att ingenting ska hända. Och det är superspännande hela tiden! Det kallar jag bra skrivarkonst. Men jag har som sagt inte hunnit med en bråkdel av biblioteket än, så chansen finns att jag hittar bättre böcker. Högst upp på listan bland böcker jag vill läsa står Jerusalem och Jane Eyre. Jag försöker läsa klassikerna för att hitta den ultimata boken. Chansen borde ju vara större bland de böcker som massor av folk har älskat än något litet man hittat i bokhandelns hörn. Och man måste ju börja någonstans.
Förra veckan drog jag hem två ungdomsböcker för att ha något att läsa. Jag brukar göra så ibland, låna någon ungdomsbok som är lättläst och inte så tjock, och så läser jag hela i ett svep. På så sätt blir det lite som att titta på film. Med den fördelen att jag slipper knäppa på datorn.
Just nu läser jag Tystnad, tagning av Michelle Magorian. Om det var någon som undrade.
/ELIN
En helg med många bedrifter från min sida
Och JA jag köper fortfarande VHS-filmer, jag kommer aldrig sluta. Jag lyssnar också på kasettband varje dag...
Om någon undrar är det mina söta gula tår som skymtar på bilden. Och mormors träskor
Efter att vi ätit en utsökt lunch på OBS! (som inte har hetat OBS! de senaste tio åren) så tog vi en tur till den by där min mormor är uppvuxen och där min mormorsmor bodde fram till dess att hon dog 2005. Numera bor mormors yngsta syster där, och det är som att hela släkten dras dit. Det är en central plats mitt ute i skogen och jag har aldrig varit där utan att flera andra också kommit på att de just den dagen skulle ta en tur. I somras när jag och mamma och pappa skulle hälsa på var vi till slut nästan tjugo stycken som satt och fikade. Nu var vi i alla fall bara nio, bland annat tre av mormors syskon.
Efter fikat (som för övrigt var jättegott, i fall värdinnan skulle se det här) tog jag, mormor och morfar en promenad "runt byn" som man alltid ska göra när man är där. Och med oss på turen fick vi taxen Kalle som behövde rastas. Jag är inte alltid jätteförtjust i hundar, för att de hoppar och så där, men när man är ute och går med dem finns det så mycket som är mer spännande än den som håller i kopplet så då är det görkul! Jag och Kalle hade en rolig men lerig promenad runt byn där jag hänsynsfullt stannade till för att han skulle hinna lukta på allt längs vägen. Det var kanske inte världens snabbaste promenad...
Om ni undrar över inläggets rubrik så är det så att jag anser mina inköp på Pärlan vara den första bedriften och utgåendet med Kalle vara den andra.
Den tredje bedriften utfördes på söndagen. Jag skulle ta en promenad på eftermiddagen och mitt problem är att jag gärna överdriver och en promenad förvandlas lätt till ett äventyr. Därför beslutade jag mig för att jag skulle gå runt sjön här hos mormor och morfar. Att gå runt sjön är inte direkt som att gå runt byn i det förra fallet. Det är ungefär en mil runt sjön, och jag som bara varit runt sjön en gång, på cykel när jag var ungefär tio, hade kanske kunnat välja ett mer vettigt promenadmål. Men sagt och gjort gick jag på mina promenadovana ben runt sjön, och en timme och femtio minuter senare stapplade jag in genom dörren. Pricken över i:t på påhittet var att jag gick i skorna som jag köpt på Pärlan dagen innan. Jag besitter en åkomma som kallas Kroniskt Skavsår som innebär att jag alltid får skavsår när jag går i skor jag inte är van vid. Alltså var det en outsägligt dum idé att gå nästan en mil i helt nya skor. Men inga skavsår fick jag, bara värk som mormors fotkräm kunde åtgärda. Så den outsägligt dumma idén slutade ofantligt bra.
FYI Det här inlägget skulle ha publicerats i söndags när den helgen fortfarande var aktuell, men då var inte kameran laddad och ett shoppinginlägg utan bilder går ju bara inte!
/ELIN
