efteralladar

Jag är rädd att jag måste göra en pudel. Och inte bara för att det är ett av mina absluta favorituttryck, liksom alla andra uttryck som innehåller djur. I det förra inlägget marknadsförde jag en tv-serie stenhårt, The Fosters. Ganska snabbt efter det började säsong tvås kvalité dala som en sten. Serien gick från att ha en glasklar röd tråd och en rörande konflikt som grabbade tag i en till att bli en riktig såpa. Karaktärerna säger klyschiga saker till varandra och allt från otrohet och graviditeter till prostitution och olyckor avhandlas nu i rask takt. Som i ett avsnitt där de firar jul och en okänd gubbe kommer och hälsar på och säger något om att "På min tid bestod familjer av mamma pappa barn. Det viktigaste är att man tycker om varandra" eller nåt sånt. I ett annat avsnitt introduceras en ny karaktär och i samma stund som hen kommer in genom dörren tänker jag "Aha, den där personen kommer vara otrogen med hen och förstöra en viktig relation". Sen dröjde det femton avsnitt innan de kysstes.   

 

Att man kan förutse ett skeende är ett tecken på en dålig serie, eller på en människa som sett alldeles för mycket tv. I vilket fall vill jag uppmana er alla att se första säsongen, kanske fem scener ur andra säsongen (alla med Jude) och därefter vänta tills serien är på väg att ta slut och då se upplösningen. På så sätt hinner ni med en massa annat under tiden istället för att titta på en nyupptäckt psykotisk biologisk halvsyster och high school-tjejer som bråkar om vilket danslag de ska vara med i.

 

Jag ber om ursäkt om ni upplever att jag lett er fel. Jag hoppas verkligen att jag inte måste göra en ny pudel om ytterligare två veckor. Ett annat alternativ är ju att titta ordentligt och fundera innan jag börjar sprida mina budskap till världen. Men vem orkar leva så?

 

/ELIN