efteralladar

Ja, här är jag igen, mest för att skjuta på sömnen en stund. Just nu är det exakt ett år sen jag anlände till Chicago. Det var en så bisarr känsla när hela klassen skulle åka något slags fängelsebuss genom Chicago, och det tog verkligen mer än en timme att bara korsa stan. Det är annat än Ockelbo det! Sen var jag dessutom den enda i gruppen som skulle bo på mitt dorm, så jag var helt utlämnad till främmande amerikaner mitt i natten. Ja, det var alltså mitt i natten bara för mig, men det är läskigt nog när man är i staden som folk under ett halvår påmint en om att det är en av de mest kriminella städerna i världen. Jag träffade min RA (Resident Assistant) och hon informerade om ungefär fjortontusen saker, varav jag inte mindes någon alls efteråt. Hon ledde mig upp till ett rum genom spiraltrappor och vindlande korridorer, alla försedda med en grönbrun heltäckningsmatta och rosa väggar. Rummet var större än alla mina kompisars skulle det senare visa sig och jag kunde se fram emot att få sova på en blå gympamadrass i fyra månader. När RA-tjejen lämnat mig befann jag mig i den tystaste miljön jag någonsin upplevt, vilket jag så här i efterhand mest ser som ett tecken på att jag var trött och vilsen, eftersom det resten av terminen i Chicago inte var tyst en sekund. 

 

På något sätt lyckades jag somna där i min ensamma säng, och till och med få igång duschen sen på morgonen. Åh, om jag då hade vetat hur snuskig den där duschen skulle vara inom några dagar så hade jag nog njutit mer av den fräschhet som innebar att jag hade den för mig själv OCH att någon städat den.

 

Ja, det var min lilla nostalgitripp så här på kvällen. Jag kan inte direkt påstå att jag är nostalgisk för att jag saknar den där kvällen, det var bara en helt unik känsla som infann sig. Allt var nytt, alla jag kände spreds i mindre grupper medan jag ensam hamnade i utkanten av campus utan att ens veta hur jag skulle ta mig därifrån på morgonen.

 

God natt och sov gott. Jag hoppas att ni inte drömmer om grönbruna heltäckningsmattor. Själv drömde jag inatt om att jag försökte simma ifrån några ondingar när de sköt mig med kulspruta. Det gjorde ungefär lika ont som ett myggbett. Mina kompisar hoppade hage några hundra meter därifrån. Var snälla och analysera den här drömmen åt mig. Tack.

 

/ELIN