efteralladar

1. Nepotism är en viktig byggsten för intressant tv. Tv-serien Sherlock är till exempel ett enda stort familjeföretag där Sherlocks föräldrar spelas av skådespelarens verkliga föräldrar, och när de ska skapa en fru åt Dr Watson så tycker de att det är enklast att helt enkelt anlita Watson-skådisen Martin Freemans sambo att spela rollen. Och så där håller de på. Av någon anledning är jag extremt förtjust i såna här kopplingar, troligtvis för att jag gillar att jämföra karaktärer med de personer som spelar dem, och när de grötar ihop verkligheten med fiktion så blir allt väldigt smaskigt. På samma sätt gillar jag att i How I met your mother förekommer verkliga respektive till tre av de fem skådespelarna: Alyson Hannigan, Cobie Smulders och Neil Patrick Harris män har alla mindre roller i serien.
2. Det är en ytterst hårfin gräns mellan att vara "Intresserad av tv-serier" och "Skvallerbesatt". Jag är på god väg att ha passerat den gränsen för länge sen.
3. Serier kan vara bra och dåliga på samma gång. Jag har snart sett hela två första säsongerna av komediserien av Modern family, och jag kan helt enkelt inte komma på varför jag tycker så mycket om den. För jag borde inte göra det. Men jag har sett två säsonger på en vecka, så sannolikt gör jag det.
4. Bra drama behöver humor, och bra humor behöver drama. Av den enkla anledningen att livet inte består av bara det ena. Hur hade serier som Vänner och How I met your mother klarat sig om de bara gick omkring och flabbade och var sarkastiska i tio år, utan att beröra några viktiga ämnen?

Det faktum att Netflix tror att jag är kvar i USA och därmed ger mig lägre pris gör knappast saken sämre.

Titta lugnt!

/ELIN