Rederiet
Nu sitter jag här i min etta i Söderköping. Förutom lägenhet har jag även ny dator, en med touchskärm. Varje gång jag använder den blir jag sugen på att åka tillbaka i tiden några decennier bara för att styla för folk med min coola dator.
I och med flytten har jag inte längre någon tv, så nu får jag nöja mig med att titta på Rederiet på SVT:s öppna arkiv. Några saker fascinerar mig i Rederiet:
- Att mina föräldrar lät mig titta på Rederiet när jag var 8-9 år gammal. Det är otroligt mycket sex, knark och allmän kriminalitet så jag är troligtvis skadad för livet. Men jag ska nog inte klandra mina föräldrar alltför mycket; jag minns tydligt torsdagskvällarna när mamma hade stoppat om mig före 20.00, men jag smög mig envist upp och stod i dörröppningen till tv-rummet och tittade på Rederiet i smyg. Till slut blev jag alltid upptäckt och fick gå och lägga mig igen, men efter ett tag blev det för jobbigt att säga åt mig så jag fick sitta kvar och ta del av de marina vederstyggelserna.
- Att serien gick i 20 säsonger och därmed var det enkelt för skådespelare som haft en mindre roll att komma tillbaka och spela något annat. Det är så enormt mycket folk som kommer och går på den där borden att man omöjligt kan memorera alla. Det roligaste jag sett hittills är en man som i första säsongen spelar en galen finne som av okänd anledning vill mörda sin fru. Det slutar med att han blir kastad över bord och dör (se nästa punkt). Några säsonger senare vet jag att samma skådespelare spelar en omtänksam homosexuell advokat som är tryggheten själv. Intressant hopp mellan roller...
- Bara under säsong 1 är det tre personer som dör genom att hoppa eller bli slängda överbord, och fler blir det.
- Hur otroligt mysigt det är att sitta i sin nya lägenhet och titta på Rederiet och dricka te. Ja, ni läste rätt! Elin dricker te numera. Jag kan nämna minst fem personer som under åren försökt lära mig att dricka te, men det var till slut jag själv som fick mig på fall, genom att upptäcka att det är mycket godare att dricka svagt te. Svagt te smakar inte te, utan bara som det luktar.
/ELIN
Kommentarer
Trackback
