Efter ett halvt maraton
Benen värker, ryggen måste vara i ett speciellt läge för att må bra, jag har skavsår överallt och jag förundras över att jag ens kommit hem. Idag har jag promenerat ett halvt maratonlopp, det vill säga längre än jag någonsin har gått förut. Det som började som en liten promenad längs Göta Kanal förvandlades till en färd genom kohagar, förbi stirrande bönder och fortsatte för evigt eftersom jag inte kunde hitta en snabb väg hem. När jag äntligen tagit mig ut på stora vägen möttes jag av skylten "Söderköping 6 km". Plågsam information, men ändå sitter jag här, jag gick 2,1 mil helt och hållet på mina egna ben. Imponerande, men som sagt plågsamt.
Det mest fantastiska (förutom värken då) är att min mamma under den sista halvmilen helt ovetandes om mitt äventyr oroligt smsade: "Lever du?". Modersinstinkten slår det mesta.
En sak lärde jag mig dock idag: Östergötland är underbart vackert.
/ELIN
Kommentarer
Postat av: Elise
Låter som när jag skulle ta en liten cykeltur och slutade med att jag släpade cykeln genom skogen flera mil och hamnade i Härryda. Därifrån är det ca en mil hem tillbaka på landsvägen.
Trackback
