New York
Hjälp, det här är fascinerande. Jag har aldrig någonsin befunnit mig i en så tyst miljö förut. Vi är fyra tjejer som delar på ett vandrarhemsrum och hittills har högst tio ord uttalats i rummet, på två dygn. Jag vaknar, det är tyst. Jag går därifrån, det är tyst. Jag kommer tillbaka, det är tyst. Jag går och lägger mig, det är tyst. Fyra människor från fyra olika länder (en tjej ser koreansk ut och sover med munskydd, en lät lite brittisk när hon frågade om hon fick släcka lampan (sex ord sammanlagt) och en har inte sagt ett ord men hon ser lite amerikansk och butter ut) i en av världens största och coolaste städer borde väl ha något att säga varandra? Nej då. Det komiska är att om jag varit ensam i rummet hade det varit betydligt mer prat, jag själv har ju en hel del att säga.
I övrigt är New York kanse inte direkt tyst, men det är definitivt mindre läskigt än jag trodde. Det är folk överallt, bilarna beter sig hövligt, och precis som Jossan och Robin (min syster och hennes pojkvän, även kallade mina NY-buddies) säger så fungerar allting väldigt väl i den här stan. Det blir sällan kaos helt enkelt.
Vad har vi gjort då? Jo, igår gick vi Broadway ända ner till vattnet och tog Staten Island-färjan förbi Frihetsgudinnan. Eftersom det var disigt tog jag en sisådär trettio kort på Manhattans skyline för att få den ultimata bilden. Den fick jag aldrig, och Jossan började efter ett tag varna mig för att filmen i kameran skulle ta slut. Före färjan hann vi med att gå till Ground Zero också, eller snarare stå utanför Ground Zero och titta på det som såg mer ut som en byggarbetsplats än som ett monument över USA:s största tragedi. När mina fötter och ben för länge sedan hade hunnit dö av smärta efter promenaderna (bara från mitt hotell ner till färjan är det cirka 6 kilometer, och vi gick en held del kors och tvärs också) gick vi på Brooklyn Bridge också.
Till slut fick jag halta hem och lägga mig i min säng och äta av det underbara påskgodiset som min snälla syster köpt och tagit med från Sverige. Med som present har jag också fått fyra av mina favoritpennor som min mamma brukar sno åt mig när hon åker på konferens. Vad snälla de är!
Idag har vi mest gått på stan i regnet, bara för att återigen dö i på sängen bredvid påskägget och med Bones på datorn. På kvällen gick vi och åt burritos och sen bara promenerade på Times Square. Nu ska jag knyta mig och vila ut för morgondagens äventyr i Central Park.
/ELIN
Kommentarer
Trackback
