efteralladar

Nu är jag egentligen på jättedåligt humör, men eftersom jag har trevliga saker att skriva om får jag försöka ändra på det.

 

Jag älskar att gå på College!!!!!!!!!!!!

 

Jag läser fyra kurser den här terminen; Interkulturell kommunikation, USA sedan 1877, Litteraturvetenskap och Internationell politik, och jag har haft en lektion i varje. Interkulturell kommunikation verkar häftigt men svårt. Det handlar mycket om att gå utanför sin bekvämlighetszon och lära sig kommunicera på andra sätt. USA sedan 1877 är en kurs i amerikansk historia från inbördeskriget och framåt. Det ska bli jätteintressant, eftersom jag inte vet ett smack om något om allt skumt presidenterna haft för sig och så. Jag borde nog förresten läsa på lite om inbördeskriget också, för att slippa skämma ut mig i klassen...

 

Litteraturvetenskapen hade jag idag, och jag blev totalförälskad i hela kursen från första stund. Litteraturkursen personifierar allt som är bra med amerikansk utbildning jämfört med svensk, självklart främst om man pratar om humanistiska ämnen. Fokus ligger på underliggande mening, orsak och verkan och studenternas egen upfattning. Vem som helst kan säga vad de tänker och det är inte rätt eller fel och läraren upmuntrar verkligen till diskussion i klassrummet.

 

Internationell politik orsakade idag min största "Åh vad jag älskar college"-upplevelse. Inte föreläsningen i sig utan det som hände när jag gick till läraren för att hoppa av kursen. Öh, det där kanske behöver förklaras. Saken är den att jag läste internationell politik i höstas på SVF och därför valde jag nu fortsättningskursen. Men på lektionen visade den sig mest handla om de lagar och organisationer som styr den internationella politiken, och eftersom jag är mer intresserad av konkreta händelser gick jag till professorn för att byta till en annan kurs.

 

Först åkte jag upp med hissen till rätt våning, men det var så läskigt att bara gå och knacka på hos en lärare så jag åkte ner igen. Sen tog jag mod till mig igen (efter att ha blivit lite retad av mina kompisar och mycket retad av mig själv) och åkte upp till sjätte våningen. Bland det första jag såg var professorns kontor så jag stack in huvudet. Han sa "Oh, Hello Elin!" och verkade jätteglad för att jag kommit för att prata med honom. Sen började jag berätta om hur jag tänkte med kursen och han bad mig berätta om min bakgrund för att förstå vilken slags kurs jag var ute efter. Vi pratade ett bra tag om kurser och internationell politik och det hela slutade med att jag inte bytte kurs utan däremot fick med mig en bok att låna om kursen jag redan läste. Det som var så fascinerande med det här var 1. hur välkommen jag var att prata med läraren 2. hur otroligt intresserad läraren är av sitt eget ämne och 3. hur mån läraren var om att jag skulle hitta den kurs som var rätt just för mig.

 

Efter den här skoldagen skuttade jag fram. Tegelhusen, diskussionerna och nedgrävandet i olika ämnen omsluter mig och bildar collegelivets magiska värld.

 

/ELIN