Netflix - Den nya Folksjukdomen
Rapporter har kommit in om att allt fler blivit beroende av det så kallade "Netflix-syndromet", viruset som sprider sig från människa till människa och gör så att människor planerar att se så många tv-serier att de till slut går in i väggen av stressen. Läkare uppger att det finns en risk att sjukdomen sprider sig till hela befolkningen och forskandet efter mediciner är redan i full gång. En ung kvinna berättade för vår utskickade reporter att hon inte längre kan sova om nätterna: "Jag bara måste se klart nionde säsongen av Alla älskar Raymond" säger hon med något jagat i blicken.
Så här har det ännu inte låtit i tidningarna, men utefter vad jag känner i nuläget skulle jag inte bli förvånad. Just nu följer jag följande tv-serier på Netflix:
- Felicity (Jag tänkte att jag måste se en college-serie nu när jag går på college, tills jag mindes att serien är rätt seg)
- Once upon a time (Jag gillar serien men jag har sällan lust att titta på den, vilket skulle kunna vara ett tecken på att jag inte gillar den)
- Brothers & Sisters (Jag har sett början förut och det går rätt segt allting, men jag tror fortfarande att det kommer bli roligare så småningom...)
- Bones (Det tog 6,5 säsonger innan jag insåg att Bones faktiskt inte är min grej. Nu ska jag bara se sista halva säsongen för att bli säker)
- One Tree Hill (En gammal klassiker (med mina mått) som är bra, men det är bara så hemskt många och långa avsnitt och de kommer sällan till poängen)
- Buffy och vampyrerna (Om de kallar något en kult-serie så måste jag naturligtvis se den, även om jag måste stå ut med att titta på de där himla vampyrslagsmålen som aldrig verkar ta slut)
- Karl för sin kilt (Mysig serie som jag såg när jag var yngre. Tyvärr finns det ingen textning till den fina skotska engelskan, som är lite svår att förstå efte tre månader i USA)
- Downton Abbey (Jaja, jag har väl sett det förut, men det är faktiskt nästan ett år sen jag såg första säsongen första gången så det är faktiskt hög tid att se den igen!)
- North & South (Bra kostymdrama som var lite för seriöst för mitt humör just när jag skulle titta på det, så jag kom av mig...)
Nu vet jag ju att mamma och pappa sitter och tänker: "Gör människan inget annat än att titta på tv i USA?" Men då kan jag lugna er med att jo det gör jag visst det. Jag tittar bara på serier på kvällarna. Men problemet med Netflix-syndromet (förutom hallucinationerna och alla beroendeframkallande mediciner) är att jag börjar titta på något, ser ett halvt avsnitt, och sen inser jag att det fins något annat att titta på som skulle vara mycket bättre just nu. Och så byter jag, inser att det där andra var värdelöst och så slutar det med att jag stänger av Netflix och lyssnar på musik i stället. På så sätt ser jag ändå inte så mycket på tv-serier, men jag har ändå investerat 79 kronor i månaden i företaget.
/ELIN
Kommentarer
Trackback
