efteralladar

När man sitter så här en torsdagskväll, inte ledsen men lite nedstämd och irriterad, så finns det inte så mycket annat att göra än att lyssna på deprimerande musik och sitta och läsa sin egen blogg för att försöka bli lite gladare. Och det jag inser då är (var beredd på den ödmjuka insikten:) att jag är en fantastisk rolig människa! Tycker inte ni också det? Jag skriver en massa fyndiga saker och babblar på om ingenting så att man inte fattar nåt. Det är helt fantastiskt.

 

Eller det vill säga, jag var rolig förut. Bloggen började bli mindre rolig för X antal månader sen, antingen när sommaren började eller när jag flyttade till Jönköping. För ett par år sen var mitt liv rätt trist så då roade jag mig genom att spendera en hel del tid på att tänka ut och skriva flummiga saker som jag kunde skratta åt i efterhand. Nu för tiden får jag helt enkelt mer utlopp för humor och hopp och skoj på andra sätt så att jag inte behöver skrivandet på samma sätt. Just nu blir min tillvaro bara roligare och roligare (oavsett hur jag inledde detta inlägg), så förbered er på en extremt tråkig blogg. Allt jag kommer skriva om framöver är müsli, räntesatser och damm. Vad kul vi ska ha!!!!

 

Ikväll har jag förutom läst också tittat på en massa sorgliga klipp ur olika tv-serier. Men också vissa roliga youtube-klipp som jag upptäckt på senare tid. Till exempel har min kompis visat mig den här intellektuella videon:

 

 

Imorgon ska jag visa min svensk-japanska vän Nina lite äkta svensk film. För att det ska bli dubbelt så bildande tänkte jag visa henne Fucking Åmål, för att hon är ovan vid att homosexuella fritt kysser varann på film (eller i verkligheten för den delen). "Det är så svenskt" säger hon. Och det låter ju för all del trevligt, att det skulle vara svenskt. Men kan man sprida lite vana och acceptans ut i världen så är det bara att go for it.

 

Hur vi kom in på ämnet alls var för att jag hittade en tidningsartikel med en bild på den här fina pöjken, som får avsluta kvällens inlägg: