efteralladar

I onsdags kväll dog en av mina scouter i Östersund, Namboussou. Han har haft cancer länge och har vårdats hemma i väntan på att få somna in, så det kom inte direkt som någon överraskning. Men det är ändå konstigt att tänka sig att en fjortonårig pojke inte finns längre. Så sent som i oktober i höstas var han och hans småsyskon med på hajk till Bydalen.



Det här klippet är kanske inte vare sig passande eller så värst fint sjunget. Men jag har alltid tyckt om sången och föknippar den med ljusa och fina begravningar i just Änglagård. Därför får det bli den sången jag spelar idag, för Namboussou och hans fina familj.

/ELIN