efteralladar

Idag var en ganska typisk dag på Klintagården, och därför tänkte jag försöka beskriva den för att ni ska få en inblick i hur större delen av min sommar ser ut.

 

6.45 "vaknade jag" (=snoozade i tjugo minuter och försökte förtränga att jag hade tänkt tvätta håret). Sen tvättade jag håret, tog på mig min prydliga cerisa receptionsskjorta och gick och åt frukost. Vissa dagar öppnar jag butiken (/receptionen/cafét) men idag var det min kollega som öppnade och därför kunde jag bara lösa av honom när jag ätit frukost så att han fick äta frukost.

 

Förmiddagen spenderade jag sen i receptionen med att svara i telefon, checka ut gäster, skopa glass, googla Löttorps antennservice och försöka förstå norska. Det ena gick bättre än det andra kan man säga, men jag ska berätta om dagens höjdpunkt. En före detta gäst hade ringt igår kväll och hade tappat bort en axelremsväska med en Ipad i. Idag ringde han igen och frågade om vi hade sett den, och en stund senare kom hans pappa och frågade samma sak. Bara minuter efter att pappan gått ut ur receptionen kom en gäst in med väskan. Jag blev jätteexalterad och ringde till killen som tappat den, och ni skulle bara veta hur glad han blev! Hans liv var tydligen räddat i och med att Ipaden var återfunnen och jag var en räddande ängel. Pappan kom tillbaka, hämtade väskan och så levde pojken och hans Ipad lyckliga i alla sina dagar. Åtminstone tills nästa Ipad kommer ut på marknaden.

 

Vid tolvtiden gick jag på lunch, och då sitter man och snackar skit en stund, lättar på trycket liksom. Eftermiddagen fortskred ungefär som förmiddagen, med det undantaget att människor nu skulle checka in istället för ut. Det blir lätt fel vid bokningarna och ju mer folk som bor på campingen (det är snart fullt), desto svårare är det att fixa till. Därför är risken att vissa tar tillbaka sina pengar och åker hem arga. Men sånt är livet, det är bara att lära av misstagen.

 

15.30 fick jag äntligen sluta, så då slappade jag lite i personalrummet, körde en tvätt i maskinen och pratade med mamma och pappa i telefon. Sen var det dags för det stora ögonblicket då jag skulle få besöka Kenneth på Torget för första gången. Kenneth på Torget är ingen sjaskig staty på torget föreställande en man vid namn Kenneth, utan ett gatukök i Borgholm som tydligen är helt fantastiskt. De har pratat om det sedan jag kom hit så mina förväntningar var aningen för höga. Den vegetariska hamburgaren var okej, den nyanställde tonåringen var en smula oerfaren vilket gjorde beställningen lite skum. Efter Kenneth gick vi på stan en stund innan vi åkte hem till Klinta igen. Där bakades det kakor i mängder (som det oftast gör hos personalen här), jag åt min första Oreo-kaka med mjölk och så skrålade vi (o)samstämmigt till Allsång på Skansen. Efter ett avsnitt av ett drama och en kvarts tittande på en film om drakar bestämde jag och min kompis Hilma oss för att vi skulle skapa en egen film. Den är inte helt färdigplanerad än, men den ska i alla fall innehålla Christian Bale (Batman, och han i drakfilmen), Helge Skoog (Ture Sventon, och mitt livs stora kärlek), en heffaklump, en liten hårig gubbe som gör kullebyttor över en gräsmatta och så ska alla förväntade filmkyssar avbrytas av att fotografen tappar kameran. Vi kommer att tjäna storkovan på det här projektet!

 

Sen gick jag och la mig i sängen och kom på att jag skulle skriva om den här dagen, och sen gjorde jag det. Imorgon har jag ledigt. Eventuellt blir det ett äventyr då! Eller bara slapp.

 

Natti natti!

 

/ELIN