The return of Slarvmaja...eller?

Vid något tillfälle, jag vet inte när det skedde eller vad som orsakade det, gick jag från att vara lite halvslarvig till att vara den absolut mest borttappande människan i min närhet. Det som är mest frustrerande är att sakerna jag tappar bort återfinns strax efter att jag slutat behöva dem! Det som i ett tidigare inlägg benämndes "gem" (som för övrigt var en gammal kursbok som jag skulle låna ut till en kompis) har nu hittats i en byrålåda, nästan längst upp. Jag hittade boken när jag letade efter ett pappershäfte som jag nu har tappat bort. Visserligen är det bara att gå till läraren och be om ett nytt häfte, men det är en gnutta irriterande när jag vet att det med största sannolikhet finns i lägenheten, och att jag kommer hitta det på måndagen, eftersom uppgiften som baseras på den ska lämnas in på söndag.

/Blääääää

Cirka en timme senare, när jag ännu inte hunnit publicera inlägget:

Goda nyheter! Jag är inte så slarvig som jag tror. Jag är bara outsägligt korkad. Jag har nämligen hittat häftet. Och låg det i en gul burk? Eller under sängen under allt damm? Eller hade jag råkat slänga det i pappersinsamlingen, där jag letat upprepade gånger.

Nää du!

Det låg mitt framför ögonen på mig hela tiden, på sängen. Det var samma papper som vi använt förut, till en annan uppgift, bara att jag inte fick in det i min tröga skalle. Antingen går jag nu under i erkännandet av min idioti eller så försöker jag se det postitivt, att letandet gjorde att jag hittade boken som var borttappad. Det lutar åt det första förslaget.

-Jag tycker du är dummare än Janssons grris!
-DET ska jag tala om för morfar att du har sagt!

/ELIN

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0