efteralladar

Finns det något som känns lika bra som att kräva ersättning från SJ för en tågförsening? Eller som i mitt fall: Två tågförseningar. De har ett system som möjliggör det och jag utnyttjar det med glädje, fastän mitt lidande av förseningarna alltid är minimalt eftersom jag aldrig har några tider att passa.

Det faktum att SJ den här gången inte ens var i närheten av att vara skyldiga till förseningarna gör det hela mer komiskt. Ett tåg har spårat ur utanför Ljusdal och rivit ner ledningar och därför leds tågen om via Sundsvall. Tjoho säger jag medan den klirrar i kassan.

Ironiskt nog sitter man först och planerar taktiskt vilken biljett man ska köpa för att komma undan så billigt som möjligt. Sen är tåget försenat och jag får tillbaka hela biljettpriset. Hade jag köpt den dyraste biljetten istället hade jag haft mer pengar att åka för i framtiden. Jag hade kunnat ta biljetten för 1000 kronor och sen haft tillräckligt med pengar för att åka till Ockelbo resten av våren. Det hade varit som bedrägeri på grundskolenivå ungefär.

Har jag förresten gjort reklam för min nya favoritteveserie? Jag har en serie som jag tittar på när den går på tv en gång i veckan, Once upon a time. Det känns bra att göra på det traditionella sättet istället för att köra igenom fyra avsnitt på raken och aldrig hinna längta efter serien. Once upon a time är en fantasy-drama-serie som går på femman på torsdagar. Den handlar om Snövit, Prinsen, Rödluvan och en massa andra sagofigurer som har fastnat i den verkliga världen och inte minns vilka de är. Varje avsnitt avslutas med att jag sitter och skriker åt en karaktär hur dum den är för att den inte gör som jag vill. Just därför måste jag vänta till slutet för att få veta om de kommer göra som jag vill.



Han som står längst bak är Vargen, och han är jätteläskig. Han manipulerar alla genom att ge dem vad de önskar sig men kräver alltid en motprestation. På så sätt är det alltid han som vinner. Se serien!

/ELIN