Looney...
Jag har många gånger tänkt att om någon satte upp en mikrofon i min lägenhet skulle det inte ta lång tid att övertyga dem om att jag är fullkomligt galen. Jag pratar, brister ut i hysteriska gapskratt, skriker till när man minst anar det, eller ja, jag anar det ju eftersom det är jag som skriker och jag är ju den enda närvarande. Men i alla fall.
Just nu sitter jag framför datorn (uppenbarligen), har bara ätit en tallrik fil sedan i går, har inte förberett för seminariet jag ska ha om två timmar (som vanligt), har inte tvättat håret på år och dar (too much information!) och därför beslöt jag mig helt enkelt för att ge upp ett illtjut. Därefter beslöt jag mig för att skriva ner det för att det ska finnas förevigat och aldrig gå förlorat. Så enkelt är det.
Måste bara passa på att citera de första styckena i Liftarens guide till galaxen (Läs den!). Ger en ett litet annat perspektiv på livet om man frågar mig...
Långt ute på kanten av det aldrig kartlagda bakvattnet till den gudsförgätna änden av västra spiralarmen av vår galax finns en liten gul sol som ingen nånsin tagit notis om.
Kretsande kring denna, på ett avstånd av 150 miljoner kilometer, befinner sig en synnerligen obetydlig liten blågrön planet, vilkens ap-baserade livsformer är så osannolikt primitiva att dom anser digitalur vara nånting att komma med.
Denna planet har - eller rättare sagt hade - ett problem, nämligen följande: dom flesta av dess innevånare var olyckliga större delen av sin tid. Många lösningar på detta problem blev föreslagna, men de flesta handlade på ett eller annat sätt om cirkulationen av små gröna papperslappar, vilket var märkligt eftersom det på det hela taget inte var dom små gröna papperslapparna som var olyckliga.
So long!
/ELIN
Just nu sitter jag framför datorn (uppenbarligen), har bara ätit en tallrik fil sedan i går, har inte förberett för seminariet jag ska ha om två timmar (som vanligt), har inte tvättat håret på år och dar (too much information!) och därför beslöt jag mig helt enkelt för att ge upp ett illtjut. Därefter beslöt jag mig för att skriva ner det för att det ska finnas förevigat och aldrig gå förlorat. Så enkelt är det.
Måste bara passa på att citera de första styckena i Liftarens guide till galaxen (Läs den!). Ger en ett litet annat perspektiv på livet om man frågar mig...
Långt ute på kanten av det aldrig kartlagda bakvattnet till den gudsförgätna änden av västra spiralarmen av vår galax finns en liten gul sol som ingen nånsin tagit notis om.
Kretsande kring denna, på ett avstånd av 150 miljoner kilometer, befinner sig en synnerligen obetydlig liten blågrön planet, vilkens ap-baserade livsformer är så osannolikt primitiva att dom anser digitalur vara nånting att komma med.
Denna planet har - eller rättare sagt hade - ett problem, nämligen följande: dom flesta av dess innevånare var olyckliga större delen av sin tid. Många lösningar på detta problem blev föreslagna, men de flesta handlade på ett eller annat sätt om cirkulationen av små gröna papperslappar, vilket var märkligt eftersom det på det hela taget inte var dom små gröna papperslapparna som var olyckliga.
So long!
/ELIN
Kommentarer
Trackback
