efteralladar

För två veckor sen presenterade jag vilka som är mina Plan B, C, D och E vad gäller framtida yrken. Jag har sedan dess insett att jag missade en massa potentiella yrken (möjligtvis för att jag var på ett mer seriöst humör då än nu), och jag presenterar härmed en ny lista:

Flummiga jobb jag vill ha bara för att de låter coola (även kända som Plan Å, Ä och Ö)!

1. När jag var yngre (ni kanske tror jag pratar om Elin som sjuåring här, men ska vi vara helt ärliga talar vi snarare om högstadietiden) var jag helt övertygad om att jag skulle bli kallskänka när jag blir stor. Det berodde på att Stina i Saltkråkan, en av mina stora idoler, skulle bli kallskänka:

- När jag blir stor ska jag bli KALLskänka.

- Vad gör man när man är kallskänka?

- Det vet jag inte.

- Varför ska du bli det då för?

- För min mamma är det, och det är bra att va KALLskänka.

 

Man behöver ju inte så mycket mer motivering än så, eller hur? Än idag är jag inte säker på vad jobbet som kallskänka innebär (nägot med kalla saker i en restaurang) men säger Stina att det är bra så är det bara att lita på henne.

 

2. När jag blev lite äldre upptäckte jag vilken fin natur de har på Irland och i Skottland, så då bestämde jag mig för att jag skulle bli fåraherde. Det verkade så fridfullt att bara ha sina får och vandra omkring i de gröna dalarna. Jag menade inte heller att jag skulle åka till Irland eller Skottland (jag blandade ofta ihop dem och mindes aldrig om det var i Skottland eller Irland jag tvunget skulle bli herde) ett par veckor eller så, utan jag skulle spendera mitt liv där. Tänk er att leva fritt, bara ha sina får, sitt tält och den obligatoriska herdestaven som mest är i vägen. Man kanske till och med har en liten åsna att rida omkring på.

 

När jag pratar om det här märker jag att jag tagit intryck av två kulturella fenomen: Enid Blyton-böcker (I Äventyrens berg rider de på åsnor i Wales. Inga får eller herdestavar dock. Kan bero på att de inte är fåraherdar) och Brokeback Mountain (Inga åsnor eller herdestavar men hundratals med får). Undrar vad den minst sagt konservativa Enid Blyton hade sagt om hon visste att jag liknar hennes böcker vi Brokeback Mountain...

 

3. Nu har jag ju blivit vuxen och drömmer inte om så triviala saker som kallskänka och fåraherde längre. Nu har jag bestämt mig på riktigt: Jag ska bli Notfiskal! Jag var på församlingens årsmöte förra söndagen och där röstade de bland annat igenom vilka som skulle sitta i musikgruppen. I musikgruppen har de två stycken notfiskaler och när mötet var slut förhörde jag två av tanterna i musikgruppen. Efter att ha fått reda på att notfiskalen är den som ser till att alla noter finns till hands bestämde jag mig. Jag ska göra en karriär inom notfiskaliet (notfiskalyrket? notfiskeriet?). Det låter inte som något överdrivet roligt jobb i sig, men tänk er rubriken på CV:t:

Notfiskal åt kungliga symfoniorkestern under tre års tid.

 

Man behöver i princip ingen begåvning överhuvudtaget och ändå har man en så fancy titel. Som hittat.

 

/ELIN