efteralladar

Det förra inlägget var lite väl seriöst tycker jag. Därför återgår jag nu till att skriva mer meningslösa saker än någonsin förr. Det är dags för en av mina berömda listor, som bara är intressanta för mig själv och därför borde hela världen få ta del av dem. Häromnatten när jag skulle ha redovisning dagen därpå kunde jag inte sova, och därför tog jag fram min "Listor och finurliga idéer"-bok och gjorde listor över "De 10 bästa tv-serierna genom tiderna", "De 10 bästa julkalendrarna genom tiderna", "De 10 bästa filmerna genom tiderna" och "De 10 bästa bokupplevelserna genom tiderna". Jag försökte att hela tiden ha distans till de fenomen jag listade, och därför kunde till exempel Rederiet komma in på listan över tv-serier medan Skins som är tusen gånger bättre i kvalitet inte gjorde det, för medan jag vet att Rederiet alltid kommer vara en av de större tv-upplevelserna i mitt liv har jag ingen aning om huruvida Skins kommer att finnas kvar i mitt hjärta om tio år.

Den svåraste kategorin att ha distans till var listan över julkalendrar, eftersom jag var tvungen att skilja mellan kvalitet och livslång kärlek när jag rangordnade dem. men så här slutade den i alla fall:

1. Pelle Svanslös (Den naiva och söta katten slog mig med häpnad när jag fick kalendern i julklapp för något år sen. I själva verket gick den på tv 1997, men det enda jag minns från dess är Pettersson, hunden, och hans "Ge're iväg! Ge're iväg! Ge're iväg!").
2. Mysteriet på Greveholm (Spännande, skojigt och suveräna specialeffekter! I alla fall om man räknar i förhållande till att den är gjord 1996 med en budget för ett barnprogram).
3. Ture Sventon (Så här i efterhand minns jag inte hur jag kunde ha hjärta att sätta Ture så lågt som på tredje plats, eftersom jag har varit kär i honom sen jag var sju. Men listan får stå som den står).
4. En riktig jul (Gick 2008 och var otroligt kvalitativ och välspelad. Folk som säger att det var bättre förr vet inte vad de talar om).
5. Sunes jul (Har jag egentligen bara sett ordentligt på Youtube, och det räknas inte riktigt. Men den är ju så charmig och rolig, och Sune-aktig).
6. Tjuvarnas jul (2011 års julkalender som jag och många andra imponerades av. Otroligt sorglig på sina ställen).
7. Superhjältejul (Med mina stora hjältar Henrik Ståhl och Sara Edwardsson. Supermysigt).
8. Julens hjältar (Denna har jag inte sett sen den gick på tv när jag var åtta år. Jag vet inte heller om jag vill se om julkalendern om julgransprydnader som blir bortkastade och glömda, men då tyckte jag enormt mycket om den).
9. Skägget i brevlådan (En kalender alla klagade på och som jag skrattade hysteriskt åt. Min favoritdel var när de hittade ett par kalsonger som det stod Björn Borg på och yttrade repliken: "Varför skulle en gammal tennisspelare vilja ha sitt namn på dina gamla kalsonger?". Svårt att förklara det roliga i det...).
10. LasseMajas detektivbyrå (Helt okej kalender som innehöll både brott och Amy Diamond).

Egentligen skulle jag ju vilja göra en lista på såna julkalendrar som absolut inte fick komma med på den förra listan också. Där skulle dessa ingå: Trolltider (visst sjuttiotalister, ni kan ha er nostalgi, men det här är det segaste jag har sett!), När karusellerna sover (Visst Göteborgare, ni kan ha ert Liseberg, men varför göra en julkalender som bara innehåller en grön kanin som springer omkring och ser läskig ut??) och Dieselråttor och sjömansmöss (som kanske utgör mitt enda "jag är för stor för att titta på julkalendern"-år, eftersom alla andra gillade den medan jag tyckte att den var skit).

 

Som slutsats kan vi dra att jag följt alla julkalendrar sen jag var fyra år och har sett ännu fler än så. Det är extremt heligt och jag vill nu visa några vackra klipp från de år som gått:

 

Det vackraste klippet som någonsin skådats.


Uni Sax sänder ut sunda budskap till barnen.


Magister Munter var småbarnsdelen i Jul i Kapernaum. Av någon outsägligt dum anledning är detta inte med i DVD-utgåvan av kalendern. Puckat.

/ELIN