Bingo!

Jag sitter och gör en bingobricka inför min mammas femtioårskalas i sommar. Ni vet, när man får en lapp med rutor på och så ska man till exempel hitta "Någon som klappat en delfin" eller "Någon som bott i Tranås". När det gäller såna här lekar är det viktigt att man känner sin publik. I det här fallet innebär det att se till att ha fler exempel i stil med "Har jobbat som pastor" än "Har druckit bodyshots". Martina föreslog till och med att jag skulle ha en ruta som sa "Någon som inte gått på bibelskola". Även om just den är en gnutta överdriven så illustrerar det ganska bra hur man måste tänka med de gäster som kommer på mammas fest. Har någon förslag på andra roliga saker man kan ha med så är det välkommet! Det ska vara blandade exempel så lås inte fast er vid vad jag just skrev.

För övrigt händer det inte så mycket i mitt liv just nu, det är därför jag inte bloggar så mycket. Jag pluggar inte så mycket, städar inte så mycket, jag blir vansinnig på J:et på min dator som håller på att ge upp, och ser fram emot att åka på riksstämma på lördag. Det mest spännande jag gjorde igår var att laga åtta strumpor. Alla mina strumppar utom ett var trasiga så det var dags att ta tag i det. Nu är det fixat. Oj, jag blir uttråkad bara att skriva om det här...

Ja ja, jag ska försöka se till att ta kort i helgen i alla fall, så att jag fåt något nytt att säga (ja, jag vet att det bara är söndag och därmed en vecka kvar till helgen men man får väl se framåt lite?. Tills dess kan ni roa er med att fundera på min strumpor. Det ska jag göra.

Tjingeling
/ELIN

Den här veckan har jag bestämt mig för att gifta mig med...

1. Colin Firth. Det bestämmer jag mig för ganska ofta, men nu är det på riktigt!

2. Molly MCDonald i Karl för sin kilt. Hur arg hon än är har hon alltid glimten i ögat. Helt underbar och ganska tokig person. Så vill jag vara när jag blir gammal.

3. Tomas La Cour i Mordkommissionen. Den mannen lever ständigt i gränslandet mellan genial och helt galen. Jag vet inte om ni minns Mordkommissionen, men han utreder i alla fall brott genom att försöka rekonstruera dem. Han lever sig in i offrets eller mördarens roll, ibland får han syner och ibland ligger han utslagen i flera dagar och vaknar upp och blir huvudmisstänkt för att ha hängt någon.

Så med andra ord har jag mitt på det torra.

/ELIN

Krishanteraren in action

Så här på kvällningen kom jag på hur trevligt det vore att ställa till med ett litet hemmaspa. Sagt och gjort kollade jag upp ett recept på internet för hur man gör egen bodyscrub. Vrång som jag är följde jag naturligtvis inte receptet, men jag fick ändå till någon slags sörja som jag rörde till i en liten glasskål som jag brukar ha mandlar eller jordnötter i. När jag använt bodyscruben och duschat och kände mig klar gick allting fel. Jag lyckades stöta till precis allting som står i min dusch: två duschcrèmer, två schampoon, en ansiktsrengöring, ett balsam och, såklart, glasskålen med bodyscrub. Vips stod jag där i duschen omgiven av flaskor och glassplitter.

Professionell som jag är borde jag givetvis se denna situation som ett ypperligt tillfälle att visa upp mina kunskaper som krishanterare, men jag var mest ledsen över att jag inte kommer kunna äta mandlar och jordnötter längre. Eftersom jag gärna vill kunna duscha imorgon (och alla dagar efter det för den delen) satte jag genast igång med att metodiskt ordna upp röran. Jag tog på mig ett par vinterskor och en fingervante (se Veckans outfit) och plockade ihop de stora glasbitarna och la dem i ett vadderat kuvert. Även om min dammsugare är fantastisk på många sätt (förutom att den inte kan dammsuga utan min hjälp) så anade jag att den skulle bli något förgrymmad om jag tvingade den att dricka en liter vatten, så därför la jag snällt ut en massa hushållspapper som torkade upp vattnet innan jag dammsög. Efter cirka fyrtio minuter var jag klar. Kort sagt (smart att säga det kortsagda i slutet när man redan läst den långa utläggningen) är det den mest omständiga dusch jag någonsin tagit.

Men, vi ska inte sörja de förlorade jordnötterna. Trevliga saker är på gång; imorgon ska jag och Elise först sitta på stans coolaste café och se supercoola ut och sen gå på Anna Ternheim på Gamla Teatern i Östersund. Det kommer att bli fantastiskt!

Veckans brott: Tillkännages ej, eftersom det inte är preskriberat ännu.
Veckans outfit: Badlakan, vinterskor och en blå fingervante (gärna köpt på Ge-Kås när man var elva år gammal).
Veckans råd: När en schampooflaska håller på att falla ner från sin hylla; försök inte fånga den. Med största sannolikhet kommer flaskan att klara sig utmärkt, men glasskålen du drar ner på vägen i din beundransvärda räddning har troligtvis inte samma tur.
Veckans maträtt: Fil och flingor. Men det är det varje vecka så jag kanske inte måste poängtera det.
Veckans konsert: Anna Ternheim!

/ELIN

Har andra människor såna här samtal? Jag bara undrar...

- Jag tror jag vill ha tumavtryck på min kista. Som små gubbar. Vad tror du om det?

 

- Va?! Kistan du ska begravas i eller den du fått av din mormor?

 

- Begravas i. Du ska ju se på Plus har jag sagt! Vet inte vad jag vill ha i kistan, men jag kommer nog på nått. Men jag vill ha blommor i alla fall. Många blommor. Eller massa murgröna...

 

- Varför ska du ha tumavtryck? Nu är du både morbid och smaklös...

 

- Men alltså på utsidan. Så folk på begravningen får göra tumgubbar. Lite skojigt. Sen kan man ha halm eller nåt på kistan. Fast det verkar lite konstigt.

 

- Konstigt? Det menar du inte...

 

- Fast i så fall som en kärve eller nåt. Fast det verkar ju inte heller så kul. Om man inte gillar kärvar.

 

- Det här är den konstigaste konversationen någonsin...

 

/ELIN


Hög på kaffe...

Omtenta inlämnad. Check! Den här gången kändes det faktiskt väldigt bra, så om jag får underkänt på den finns det risk för att vissa mord kommer begås... Nu kändes det som om jag var med i en deckare, för såna där uttalande gör att man lätt hamnar på misstänkta-listan. Så för säkerhets skull: Det var ett skämt. Jag skulle aldrig döda på grund av ett F. Möjligtvis misshandla, men längre än så skulle jag inte gå.

För en gångs skull använde jag tiden väldigt väl vid hemtentan (förutom där vid två-tiden då jag tittade på Big Bang Theory-bloopers på Youtube) och skrev från 8.15 till 16.55. Alltså 8 timmar och 40 minuter av 9 timmar möjliga. Om jag har räknat rätt. Jag hann också med att brygga min godast kopp kaffe hittills, vilket kanske inte säger så mycket eftersom jag bara bryggt kaffe en gång förut. Nu sitter jag och smuttar på min äckligaste kopp kaffe hittills (jag skulle värma upp kaffet som var kvar sen i eftermiddags men det blev inte varmt alls. Snarare iskaffe än något annat. Men ganska gott för att vara så äckligt).

Som vanligt låg min humor på topp under tentan och jag hann roa mig åt åtskilliga saker. Det bästa måste jag faktiskt få berätta om. Det är ett av mina favoritcitat ur Gilmore Girls. Här kommer det:

Luke är ute på en golfrunda med sin blivande svärfar Mr Gilmore. Han känner sig djupt pressad (bland annat för att han är kass på golf). För att låta bildad ljuger han ihop att han har som hobby att läsa böcker och när Mr Gilmore frågar vilken hans favoritförfattare är svarar Luke:

"Eh, Dick something. That science fiction guy. Dick something something"
Mr Gilmore: "Well, I'll bring 'Dick' up on the internet and see what comes up"

Alltså, jag skrattar hysteriskt varje gång jag tänker på det. Och jag vet att skämt ofta inte är lika roliga när man tar dem ur sitt sammanhang och försöker berätta dem för någon annan, men jag lovar att det inte gäller det här. Och om ni inte skrattar hysteriskt nu, så försök att dricka mängder med kaffe innan ni läser det igen så ska ni se att det blir superskojigt.

Sen har också ungefär sjunde världskriget brutit ut i min klass. Halva hösten har varit en ständig diskussion på diskussionsforumet om allt som varit fel med kursen och hur irriterade alla blir på lärarna. Jag själv pendlar mellan att hålla med om en del som sägs och att mest roas av hur arga människor kan bli. Det skulle man kunna göra en psykologisk studie på. Vilka som blir arga lätt, och vilka som tar mer lättvindigt på saker och tänker att det får gå som det går och "vi är alla bara människor".

Nu ska jag skärpa mig och försöka skapa två spellistor åt min vän Martina. En deppig och en peppig. Eftersom jag redan har en "Pepp" och en "Sorgelåtar" kommer det nog gå ganska enkelt. Så när jag är klar med det ska jag sjunka ner i min halvmjuka fåtölj och ägna kvällen åt att titta på Skins eller 10 orsaker att hata dig eller vad jag nu blir sugen på. Jag känner mig aldrig så fri och värd det som när jag skrivit en tenta!

/ELIN

Elin i stora världen The End

Kanske börjar bli dags att avrunda den här tråden nu. På söndagen avslutades årsmötet, en cool tjej från världsscoutstyrelsen höll tal, jag gick och fikade med ett gäng SMU-scouter, sen tog jag adjö av Tua och åkte hem. Punkt slut.

När jag påbörjade den där följetongen kanske jag borde tänkt på något jag har skrivit om här förut: Att jag ogärna avslutar projekt jag påbörjat. Men nu ska jag berätta om något jättespännande och superkonstigt som hänt mig! I fredags tittade alltså jag och Elise på En prinsessas dagbok 1 och 2 (som så här några år efter att jag såg dem på bio mest påminner om nutidens Disney Channel-serier, typ Hannah Montana). För detta ändamål skulle vi ha något passande fika. Efter att ha ratat "mat som glittrar", "silverte" och diverse annat kom vi fram till att vi kunde fokusera på att hålla temat barnsligt och göra färgglada cupcakes istället. Alltså gjorde vi muffins och hade på blå glasyr (blå är ju den kungliga färgen), färgglatt strössel och små sockerprydnader med prinsesstema. Här är det eleganta resultatet:



Men, så till det konstiga: Jag har en gång, väldigt kort, berättat om när jag tittade på hela Pelle Svanslös-julkalendern iförd svans. Jag trivdes otroligt bra med att ha svans och det kändes som att den hörde till min kropp på något konstigt sätt. Det var Elises svans och hon lovade, halvt på skämt, att hon skulle göra en kattsvans till mig också. Och hör och häpna: i fredags fick jag en svans! Hon hade gjort den av två halsdukar och hennes mammas jacka. Lite skumt kanske att ha svans på sig när man tittar på En prinsessas dagbok, men jag blev väldigt glad i alla fall! Här är så min alldeles egen svans:



Och om det är nu ni känner "Nu har det väl ändå slagit slint i huvudet på flickstackarn" (även om jag känner få som använder just det ordet) så är ni välkomna till mig med era klagomål eller interventioner. Känner ni däremot "Wow, en svans borde man ha! Det är ju det som fattas i mitt liv också!" så kan ni ta kontakt med Elise för receptet.

Simma lugnt

/ELIN

Elin i stora världen Del 4

Ooh, ja. Jag fortsätter den här tråden. Ska se hur lång man kan göra en följetong...

Men för att hålla på The Grand Finale (språkmix, jag vet) tänker jag nu ta ett steg tillbaka och göra en liten reflektion. Jag har nämligen funderat en del på dörrar och trappor den senaste veckan. Detta har till stor del att göra med det faktum att jag åkte en massa tunnelbana i helgen, och trappor och dörrar är ganska centrala i tunnelbaneåkandet. Min första reflektion är då angående dörrar:
  1. Jag fastnade mellan dörrarna på ett tunnelbanetåg i fredags.
  2. Igår fastnade jag mellan dörrarna på väg in till apoteket här i Östersund.

Dessa två faktum får mig att dra slutsatsen att dörrar är farliga.

 

Reflektion två:

  1. Rulltrapporna på tunnelbanan går extremt snabbt. När jag var liten var jag livrädd för rulltrappor (kan bero på att det inte fanns några såna i Ockelbo. Det fanns en hiss däremot, som var det roligaste i världen. Från Ugglebo (ICA) ner till parkeringshuset) och hade jag försökt gå på en av de här rulltrapporna då hade jag troligtvis ramlat.
  2. Rulltrappan på en av galleriorna i Östersund är det absolut långsammaste som finns. Varje gång jag har varit på Konsum och åker nerför den står jag där så länge att jag hinner glömma bort att jag åker rulltrappa. Jag hinner drömma om resten av evigheten medan jag står där!

Min slutsats: Stockholmare i tunnelbanan har mer bråttom än konsumbesökande jämtar.

 

Öhm, den sista slutsatsen var kanske en smula uppenbar...

 

/ELIN


Ett sånt där inlägg ni får försöka förlåta mig för

Jag gjorde ikväll misstaget att börja läsa om Tvillingarna på Wikipedia. Tvillingarna är ungdomsböcker som jag läste när jag var yngre och jag äger över trettio stycken (tillåtelse att skratta, särskilt med tanke på vad som komma skall). På Wikipedia kan man läsa den huvudsakliga handlingen i varje bok och det enda jag nu kommer göra är att visa några exempel på vad böckerna kan handla om (det feta är titeln på boken och tvillingarna heter Jessica och Elizabeth (Liz)):
  • Meet Me at Midnight "The twins go to a weekend camp, and Elizabeth falls in love with a counselor, while Jessica has an internal conflict over which swimsuit to wear."
  • A Model Flirt "Elizabeth's new mentor at the fashion magazine steals her idea for a column and attempts to murder Elizabeth to keep her secret."

Nästa exempel behöver en förklaring (och jag som har boken som kommer före bidrar gärna med den). Jessica har innan detta supit sin syster full för att själv få bli balens drottning. Elisabeth som inte vet om att hon är full sätter sig i en bil med Jessicas också fulla pojkvän Sam. Sen händer alltså detta:

  • The Arrest "Elizabeth is arrested for manslaughter for the death of Sam, in a drunk-driving accident. In revenge, Jessica steals Todd away from Elizabeth."
  • My Best Friend's Boyfriend "Liz finds out that her boyfriend, Todd, is also dating Jessica, who is also dating Bruce, who is also dating Cara, who is also dating John, who is also dating Lila, who is also dating Steven, who is also dating Betsy Martin, who is also dating Winston, who is also dating Liz."
  • Kidnapped by the Cult "Jessica is grounded for her poor math grades, and she feels that nobody cares about her plight. She gets taken in by a group of people called The Good Friends, but by the time she realizes what they really are it might be too late."
Mm, jag brukar också gå med i en sekt när jag fått dåligt betyg...
  • Dear Sister "Liz wakes up from a coma following her accident and has turned into ... Jessica. She dumps Todd and starts flirting with the other boys like nobody's business. Jessica is not happy - she wants her old twin back."
  • "R" for Revenge "Elizabeth must eventually save Jessica and the cheerleading squad when they are kidnapped by their new advisor."

Här är de lite yngre och det är bara knäppt:

  • Keeping Secrets "The twins' father teaches them a secret language passed down the family, but they both have trouble keeping it a secret."
  • Jessica's Cookie Disaster "Jessica's bakes the best cookies ever and everyone loves them. She's even going to appear on a Cooking Show! ....Only she can't remember the secret ingredient."

Innan jag berättar om hur jag kom på att jag skulle läsa om allt det här och sen ägnade två timmar av mitt liv åt att skriva ett blogginlägg som ingen kommer läsa måste jag avsluta med ett litet fint tema, som måste vara varje flickas dröm eftersom de har med det i minst tre böcker, nämligen:

  • In Love With a Prince "Dana, lead singer of the band The Droids, falls in love with Prince Arthur, the twins' friend."
  • Princess Elizabeth "Elizabeth's pen-pal from Santa Dora comes to Sweet Valley...and he's a prince!"

(Och ja, jag kan räkna till tre, men jag hittade inte texten just nu. Men den tredje prinsen heter Lorent i alla fall.)

 

Så ja, den enda anledningen till att jag började med den här soppan var att en tjej i Dawson's creek refererade till tv-serien som handlar om tvillingarna. Så jag började roa mig med att läsa massor av information om de miljontals böcker och tv-serien som kom av fenomenet. Och nu, när bloggskrivandet började närma sig slutet går jag in på International movie database och upptäcker att skådespelerskan som pratade om tvillingarna själv spelade Jessica, den ena tvillingen i hela serien! Där ser man.

 

Tack och godnatt

 

/ELIN


Kära gamla minnen

Fick plötsligt en impuls och två timmar senare satte jag mig på tåget till Ockelbo. Innan dess slog jag rekord i diskning då jag diskade i princip alla bestick, kastruller, tallrikar plus lite övrigt jag äger på en timme. Dessutom hade jag en halv limpa som jag inte ville släpa med mig. Frysfacket var alldeles fullt, så händig som jag är tömde jag frysfacket, tog fram hammare och skruvmejsel och knackade loss isbitar ur frysen som vilken bergsbestigare som helst. Det blev en hel del is i diskhon ska jag säga, och sen fick limpan plats utan problem. Och så pratar folk om att man ska frosta av frysen... Struntprat. För övrigt är hammare troligtvis det verktyg jag använder oftast i köket. Till att öppna burkar och bända loss olika saker och så. Perfekt för en student.

Idag har jag ägnat min tid åt att rota fram gamla saker. Först städade jag ut kläder (när jag var yngre blev i princip allt jag växt ur till "kära gamla minnen" som absolut inte fick slängas bort, så de fyllde ju en sopsäck) och sen tittade jag igenom gamla skolböcker. Jag hade sån fantasi när jag var liten: det var historier om bananer i en fruktaffär och troll som dricker vatten direkt ur kranen och allt möjligt. Tänk den som hade sån fantasi igen. Då kunde jag skriva böcker om leoparder och ugglor som går på disko och hittar ett örngott som de blir förälskade i och börjar bråka om, och alla skulle köa utanför bokhandlarna när mina böcker kom ut och skriva långa tårfläckade brev till mig om hur jag har förändrat deras värld. Det vore väl nåt det?

/ELIN

Det som göms i strykkorgen...

Jag har blivit en oerhört ambitiös bloggare på senaste tiden, men jag måste bara berätta en sak.

Min kära, något komiska, moder har tömt strykkorgen. Det betyder att hon har strukit en massa saker som inte setts till på flera år. Resultatet blev att när jag kom hem låg på min säng en rosa t-shirt med en fjäril på som jag inte har använt sen jag gick i sexan (mamma gömde den för övrigt i strykkorgen för att jag hade på mig tröjan hela tiden trots att den var för liten) och ett par linnebyxor som jag först inte alls kände igen, men som jag till slut identifierade som byxorna jag hade på mig när jag slutade åttan. Så varmt som det är idag kanske jag borde ha de där kläderna på mig när jag går ut...

/ELIN

Saker man absolut inte har tid med men som man gärna skrattar hysteriskt åt under en hemtenta

Från Wikipedia: Laughing is a reaction to certain stimuli, fundamentally stress, which serves as an emotional balancing mechanism. Traditionally, it's considered a visual expression of happiness, or an inward feeling of joy. It may ensue from hearing a joke, being tickled, or other stimuli. It is in most cases a very pleasant sensation. Det låter skoj...

Sociologisk teori av George Ritzer, Kapitel 14: Integrering av Mikro-Makro och Aktör-Struktur. Rubriken på sida 424: "Att snyta sig".

Den mycket propre programansvarige på mitt program skickade ut ett mail till alla på programmet och skrev under med "Peace, love and polkagrisglass".

I min hemtenta ägnar jag ett stycke åt att totalt utesluta möjligheten att det finns en fri vilja, att det finns något mer hos en människa än det hon socialiserats in i. Jag känner mig så positiv när jag spiller galla över hela samhället...

Två skojiga uttryck:

Marsch Pannkaka!

"Tanken har slagit mig"

Sen åt jag hemtentapizza och bet sönder min tunga så att det började blöda, så det hysteriska skrattet har klingat av kan man säga...

/ELIN

Jag visste väl att jag skulle slå igenom en dag...

Christer - Din vän i Etern

12.30 och framåt. Lyssna och säg upp bekantskapen om ni tycker det verkar säkrast.

/ELIN

Lystring lystring!

I måndags hade jag följande ststus på facebook:

"Elin Alneberg har bara fem dagar på mig att utföra min tonårsrevolt. Något förslag?" (Ursäkta grammatiken, men det blir så på facebook)

och en hel del bra förslag på hur jag skulle gå till väga kom in. Till exempel att tatuera mig, pierca mig i tungan eller tapetsera mitt rum med folie (vilket jag inte ens visste var en typisk tonårsrevolt. Man lär sig nåt nytt varje dag.) Så här gick jag alltså runt och oroade mig för att jag varit alltför lat på tonårsrevoltfronten. Men så plötsligt slog det mig: Tänk på allt annat som händer när man fyller tjugo! Hur ska jag hantera allt det, och är jag tilräckligt förberedd?

Alltså sökte jag på Åldersgränser och Wikipedia gav mig snart all information jag behövde. När man är tjugo år får man i Sverige göra följande:

Handla alkoholhaltiga drycker på Systembolaget.

Studera på Polishögskolan.

Inom tre dagar är jag alltså helt fri att köpa tre hinkar vodka (det säljs hinkvis va? Nu blev jag osäker...) och bli polis (gärna samtidigt. Att söka till polishögskolan med tre hinkar vodka i händerna känns högst förtroendeingivande). Men har jag verkligen gjort allt man ska göra innan man får dessa tillstånd? Svar nej. Jag har alltså en hel del att göra till på lördag:

1. Jag ska skaffa hembränningsapparat och blanda till en Vargtass. Någon som har lite lingondricka hemma?

2. Jag ska ställa mig utanför Systemet och kasta en vädjande blick på alla som går förbi för att de ska köpa ut åt mig, jag som inte fyllt tjugo än.

3. Jag ska söka till Polishögskolan. Jag vill inte bli polis och om tre dagar är ju risken större att jag kommer in.

Uppenbarligen har jag mycket att stå i...

/ELIN, 19 jordsnurr


Lägerrrrräv

Enligt min mening borde jag snart ha levt upp till den ärofulla titeln Lägerräv (en sån som åkt mycket på läger). Jag har fått beskedet att mellan vecka 25 och 27 ska jag få jobba på ett läger (kollo ungefär) utanför sandviken. I slutet av vecka 27 åker jag sedan iväg på World Scout Jamboree, där jag är i fyra veckor (Builder plus Funktionär). Resultatet blir sju veckor läger i sträck! De tre första är betalt jobb, de fyra sista skulle kunna liknas vid slavarbete: att betala för att andra ska få köra med en. 

Förutom att wsj gör mig väldigt glad och förväntansfull blir jag också lite nervös. Det längsta jag har varit på läger är en vecka, och jag vet hur mycket jag längtar hem till sängen och duschen efter den veckan. Dessutom ska jag och min vän Tua (som förresten knöt skorna i lördags. Förlåt. Internt skämt) försöka leva ihop och samsas i fyra veckor. Det kan sluta precis hur som helst. I helgen umgicks vi i ett dygn. Under hela den tiden var vi gruppens fjortisar, som fnissade, flamsade och försökte slippa undan disken. Lagom moget.

Något annat moget är att sitta och blogga på sin ytterst seriösa praktikplats. Det ska jag sluta med bums!

/ELIN

Våren

Våren har alltid varit min favoritårstid. För några år sen var det väl mest för att jag fyller år på våren, men nu för tiden gillar jag den som process.

Våren är underbar. Inte för att snön smälter, fåglarna börjar kvittra och snödropparna sticker fram, utan för att våren anstränger sig för att vara vår värsta plågoande. I början av den här veckan gick många omkring i tygskor, tunna jackor och ingen mössa. Nu var det vår, nu skulle snön smälta bort och hela världen skulle bli underbar! Jag såg till och med två personer i kortbyxor. Tji fick de. I onsdags kom ett rejält snöfall, och efter att det varit minusgrader på natten såg världen snart ut precis som någon vecka tidigare.

Det människor inte förstår att det är det här som är våren. Våren är inte grön och gul. Den är vit, grå, svart, BRUN, gul och om man har tur, grön. Först blir det varmt och man njuter för fulla muggar. Sen blir det kallt och snöigt igen och man blir besviken. Sen blir det varmt igen och man blir precis lika lycklig som förra gången! Tänk vad tråkigt det hade varit om våren bara hade kommit en dag i mars och det sen hade varit varmt och soligt i flera månader. Då hade vi inte alls glatt oss åt de små vårtecknen. Vatten som droppar från taken, tussilago i dikena, vitsippor i skogen (förra våren trodde jag att det fortfarande var vinter ända till maj bara för att jag aldrig såg några vitsippor. Men så informerade en vänlig själ mig om att i Jämtland är vitsippor ovanliga och därför fridlysta, som blåsippor är i Gästrikland) och vedkapen som drar igång klockan sju på helgmornarna (japp, Lantis var namnet).

Jag måste förresten också kommentera Socialdemokraternas troliga framtida partiledare. Det är ju urkul att de väljer en snubbe som är "skojfrisk" och "bra på att leverera one-liners". Det är ju allt man vill ha av ett lands ledare...

/ELIN

Jag hör röster!

Förvirrad mormor klockan åtta på morgonen: "Jag hör röster!"
Mindre förvirrad morfar: "Äh, det är bara Elin som sjunger"

I sommar kommer jag med största sannolikhet att vara på scoutläger i fyra veckor i sträck. Världsscoutlägret i Kristianstad som jag ska på i sommar söker Builders som ska bygga upp lägret. Om man är där i minst två veckor före får man 2000 kronors rabatt på lägret. Alltså: Mat, trevligt umgänge, lägerkläder och en gräsplätt att ha sitt tält på i fyra veckor för 2500 kronor! Och dessutom slipper man ha ett riktigt sommarjobb under den tiden. Jag och min vän Tua är sjukt peppade!

Som tidigare framgick sjöng jag i morse. Så fort jag kommit ur duschen är jag väldigt morgonpigg, så då passar jag på att dra en truddelutt. Visa dagar kan jag inte åka med bussen ända från huset så då måste jag gå de första två kilometrarna. Det är en stor, trafikerad väg med många lastbilar och inga andra promenanter (jag är säker på att det heter så) så det är perfekt tillfälle att sjunga för sig själv. I morse hade jag lite musikal. Ni vet, så där när man sjunger med olika röster för olika karaktärer och låter lagom dramatisk. Först blev det "Grisen i säcken" med Galenskaparna & Aftershave, naturligt följd av "Svärföräldrarna". De två sångerna är med i en föreställning som heter just Grisen i säcken och som jag inte har sett. Den första handlar om en kvinna som ska ut och dansa och så slutar det med att hon gifter sig med en snubbe hon inte riktigt gillar för "Det är ju det som är tjusningen med att gå ut och dansa, att få med sig en gris i en säck hem till sig". I den andra har hennes föräldrar fått veta att deras dotter köpt grisen i säcken och kommer hem till dem och frågar stackars den Rune "Vem i helvete är du?".

Så roligt kan man ha det på morgnarna...

/ELIN


*

*Det finns ett ord jag försöker beskriva mitt tillstånd med hela tiden, men jag glömmer det varje dag. Irriterande! Men det är synonymt med tristess, vardag, leda etc. Så det var vad som skulle stå i rubriken.

Min entusiasm ligger på noll nu för tiden. Jag som en gång var ambitiös gör absolut ingenting, dygnet runt. Jag kommer för sent till ställen för att jag sitter och lägger pussel, jag tittar på tv för att slippa tänka. Nu när jag har satt mig på biblioteket för att plugga börjar jag lyssna på ny musik och bloggar i stället. Allt för att slippa göra något alls. Och det jag måste göra hopar sig framför mig som ett gigantiskt berg.

Jag kom plötsligt på att jag skulle lyssna på Moneybrother. Den här låten är med i en film jag köpte på second hand för några månader, Mamma, pappa, barn, men jag har inte sett klart den förrän nu för att den verkade konstig. Jag vet fortfarande inte vad jag tycker om den. Men låten är bra.

It's been hurting all the way with you Joanna

Ja, då ska jag återgå till att göra absolut ingenting. Tack för att du tog dig tid. Åh, nu citerade jag en tant som jag inte kommer på vem det är. Jo förresten, det är faster Agda i Ture Sventon! Hon besöker sina släktingar över jul och klagar på precis allting, och så har hon en rubinring som är det heligaste som finns. Japp, så var det. Då vet jag det. Om ingen fattar vad det är jag snackar om så är det inget att klandra sig själv för. Klandra mig. Jag har inget emot det.

/ELIN

Två klassiker

Kan ni skämtet om Prästen, Rabbinen och Taylor Doose? Här är en av de absolut roligaste scenerna ur Gilmore Girls. För mig som är kyrk-människa blir den bara ännu roligare. Helt fantastisk!

The Priest, the Rabbi and Taylor Doose

Och Cecilia, du behöver inte vara orolig. Den här scenen spoilar absolut ingenting av serien. Fast den är i tredje säsongen tror jag så du kanske inte vågar titta på den ändå...

(För er som inte tittar lika extremt mycket på amerikanska teve-serier som jag eller är insatta i den amerikanska kulturen  kan jag tala om att man brukar dra historier om The priest, the rabbi and the...sheep till exempel. Lite som våra Bellman).

När jag ändå är i gång måste jag visa ett annat klipp från samma serie (som är det enda jag tittar på just nu) som jag skrattar åt varje gång jag ser det. Gilmore-flickorna har ett annorlunda mor-dotter-förhållande. Men här har det nästan vänt totalt och det är mamman som är barnsligare än sin 16-åriga dotter...

Your boobs are bigger than mine!


/ELIN

En stund i Elins huvud

Nu har jag fått sån där information igen som bara chockar mig och bara intresserar mig och därför måste jag dela med mig av den till DIG! Grattis.

Jag vet bara inte vart jag ska börja. Jo, jag satt och skrev på min pm och kom av helt naturliga anledningar in på att sitta och titta på imdb.com. Där satt jag och bläddrade igenom skådisarna i Rederiet och fick plötsligt upp namnet Therese Akraka. Först trodde jag att hon spelade den lilla ungen som Micki tar hand om men sen kom jag på att det måste ju vara hennes mamma. Det var alltså Bella, Mickis syster, som dör så att Micki får ta hand om hennes dotter (som jag inte minns vad hon heter skamligt nog). Men det som intresserade mig med henne var efternamnet. För en annan som heter Akraka är ju före detta friidrottaren Maria Akraka, och mycket riktigt visade det sig att de är systrar. Men inte nog med det: Gympaläraren i Eva & Adam som jag trott var Maria Akraka (vilket var väldigt konstigt eftersom hon var friidrottare och inte skådis) är i själva verket hennes syster, Therese Akraka!

Det var den insikt jag fick när jag satt och skrev om kvalitativa forskningsmetoder. I bland är det intressant att leva i Elins huvud. Nu tror ni kanske att jag sitter och tittar på Rederiet varje dag och att jag därför har det där färskt i minnet. Men jag har inte sett det där sen det gick på tv för tio år sen och det är bara så att jag har gott minne. Jag minns alla intriger i de såpor jag har tittat på. Jag minns hur Beatrice son Peter kom tillbaka och tog över hela Dahléns-rederiet innan det avslöjades att han inte var Peter(!) utan en bedragare. Den riktiga Peter var narkoman och såg ut som en slusk (ursäkta de dömande orden men detta var nioåringens bedömning). Men det gick bra för honom också, han gifte sig med Anja, Alexandras dotter och de fick tio barn (källa: det sista och 318 avsnittet av Rederiet där vi fick reda på vad som hände tio år senare).

I Skilda världar minns jag hur Micke Toivonen hade en tjej som hette Anna och som hade en jättestrikt polsk mamma. Ja, mycket mer var det inte av den plotten. Sen minns jag ju Mickes andra tjejer också: Sofie, Frida, Louise, Nora. Ja det var tider det. Intressant förresten att han hade nästan exakt samma tjejer som Daniel.

Om vi ska ta en annan serie då så har vi ju Sunset Beach också. Den tittade jag på konstant under en tid på mellanstadiet. Det var Ben och hans onde tvillingbror Derek, det var badvakterna och deras magrutor (inte för att jag någonsin brytt mig om magrutor men jag minns dem i alla fall), det var folk som låtsades att de var döda fast de levde, folk som låtsades att de levde fast de var döda (ja, det förekom säkert också). Men en sak minns jag väldigt väl och det kanske kan räknas som min första skräckfilms-upplevelse. Det var när några av karaktärerna åkte ut på en ö och bodde där, och så härjade en man med scream-mask (det visade sig förstås senare att det var Bens onde tvillingbror Derek som var mördaren) och han högg en kille som hette Mark i magen med en stor spade. Jag upplevde det som oerhört läskigt och elva år senare minns jag det fortfarande.

Jag måste bara köra Glamour också, även om den är mer nutida. Jag kan knappt fatta att jag inte skrivit något om Glamour i bloggen än. Om det är något som är en såpa så är det Glamour. Eller soppa kanske man skulle säga. Det enda de gör i den serien är att springa mellan varandras hus och diskutera det som hänt. Dessemellan hinner de med att ligga med varenda (OBS av det motsatta könet såklart) kotte som man inte råkar vara direkt släkt med. En kvinna har haft ihop det med en gubbe, hans bror, hans pappa, två av sin dotters killar och sin andra dotters kille. En gång (nördvarning!) gjorde jag ett släktträd över förhållandena i Glamour. Det var ganska äckligt faktiskt. Värre inavel får man leta efter.

'
Min favoritgrej är ändå när två personer som hela sina liv trott att det var biologiska syskon fick reda på att de inte var det, och då kom de på att de skulle ligga med varandra! Efter att ha levt som syskon i kanske tjugofem år... Bra idé där.

Ja, det var vad jag hade att säga om kvalitativa forskningsmetoder idag.

Det sjuka är att det är ju sånt här jag funderar på om dagarna...

/ELIN



Julklappstips

Så här inför jul ska man ju passa på att ge lite tips på vad man kan köpa till varandra och samtidigt göra reklam för de saker man själv tycker väldigt mycket om. Eftersom min besatthet ligger i böcker och film finns det en viss risk för att denna julklappslista kommer att domineras utav dylikt.

1. The Office (den brittiska versionen). Jag såg klart på den boxen i tisdags och jag saknar den redan! Den har så mycket: En totalt egofixerad chef, en Team leader som tror att han är chef men som inte är det (och som dessutom tror att han är militär fast han inte är det heller), ett gulligt par som man sliter sitt hår för att de aldrig blir tillsammans, Rasism, Sexism, Ironi och ett visst mått av självhat. Helt enkelt allt som behövs för en lyckad tv-kväll.

2. Julkalender. Det spelar egentligen ingen roll vilken det är, för de flesta är hur bra som helst. Själv har jag Ture Sventon (guds gåva till mänskligheten), Pelle Svanslös (hur mysig som helst), Mysteriet på Greveholm (lite dåliga barnskådisar, men scenen där de sköljer med fluor är helt oförglömlig) och Trolltider (de säger att den är den bästa någonsin men hittills har den bara varit seg så jag har inte sett klart den än). Dessutom önskar jag mig Jul i Kapernaum i julklapp. Det här är ju ganska gamla kalendrar (eftersom de hör till min barndom och jag är ju så förfärligt gammal...) men jag vill också gärna tipsa om såna som En riktig jul från 2007 (En riktigt bra kalender) och Supersnälla Silversara och Stålhenrik från 2009 (Mina hjältar för evigt). Om jag verkar ovanligt vitsig i dag så är det inte med flit. Det bara blev så.

3. High Fidelity. En bok av Nick Hornby som jag läste i november. Rolig, och om man gillar att göra listor så kommer man göra ännu fler efter att ha läst den här. Jag har också upptäckt att den finns som film, och det konstiga var att när jag tittade på bilderna av skådisarna som var med så såg alla ut exakt som jag tänker mig karaktärerna i boken! Det kallar jag bra karaktärsbeskrivningar och casting. Eller, Great minds think alike.

4. En box med favoritteveserien. Förslagsvis Gilmore Girls (hint).

5. Hemgjorda saker. Jag brukar kroka (en form av handarbete) ibland och nu har jag hållit på med en julklapp i ett år (ja, ja, personen skulle egentligen ha fått det förra året men vi kan väl låtsas att det bara beror på bra framförhållning hos min sida). Om man kan något är det roligt att ge något som den andra märker att man faktiskt lagt ner lite tid på. När jag var liten kunde jag bara måla lite prickar på en sten så blev personen jätteglad. Praktiskt.

6. Second hand. Egentligen är det asenkelt att köpa julklappar till mig, men jag vet inte om min familj har kommit på det än. För det enda man behöver göra för att glädja mig är att gå in på en second hand-affär, grabba åt sig några random böcker, vhs-filmer och eventuellt några barnkasettband från 94, betala 23 kronor och gå ut igen. Det hemliga receptet på ren lycka. OBS! 23 kronor är inget fast pris utan bara något jag drog till med för att uppmärksamma hur billigt det är på de flesta second hand-affärer och loppisar.

Shoppa med nöje och förnuft, och kom ihåg att vissa saker man köper sliter/slitit otroligt mycket på både människa, djur och miljö...

Pözz å Kjam (jag har funderat på hur många gånger man kan skriva så innan folk slutar tolka det som ironiskt)

/ELIN

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0