När skolan stängs på grund av översvämning
I morse vaknade jag av en massa facebookmeddelanden och mail som talade om att hela universitetet är stängt på grund av flooding. Hur reagerar en student på detta tror ni, jo: "Shit vad coolt!". På vägen til matsalen såg jag säkert tio personer (inklusive mig själv) som knäppte kort på den överförfriskade floden som flyter rakt igenom campus (ja, den flyter alltså där när den inte är översvämmad också):
Trädet påminner mig lite om enterna i Sagan om de två tornen som kämpar mot den stridande floden.
Inställda lektioner innebar i alla fall att vi hade en hel dag att fördriva (till skillnad från alla andra torsdagar, då jag har det tuffa schemat där jag börjar 11.40 och slutar 13.20...). Vi drog därmed ner på stan och shoppade först (utan att köpa något, fönstershoppa kallas det) och gick sen på Chicagos Konstmuseum. Muséet var väldigt intressant; det är hur stort som helst och innehåller de flesta av de riktigt stora namnen. Jag gillade Dali, Monet och Van Goghs målningar bäst. Det fanns också en hel utställning med Picasso, men det var mest en massa skissade nakna fruntimmer.
På kvällen var det planerat att jag skulle se en mexikansk film tillsammans med min grupp i kursen Interkulturell Kommunikation. Därför lämnade jag mina vänner och gick till biografen, där jag inledde min timmes väntan på gruppen med att göra misstaget att köpa läsk. För en kort sekund glömde jag nämligen bort att jag var i USA och att man inte kan köpa en "Medium" läsk i USA om man inte har fem kompisar att dela den med. Det amerikanerna kallar medium kallar vi normala människor "Enorm". Jag orkade knappt hålla min mugg och det slutade med att jag slängde bort den utan att ha druckit ens hälften.
Det går säkert 1,5 liter i muggen.
Grupparbetet failade lite, för jag hittade aldrig min grupp. Jag såg filmen ensam, men det gjorde faktiskt ingenting, för den var otroligt bra! Inte bra som i "för att vara en utländsk film på ett språk jag inte förstår" utan på riktigt skitbra. Den heter Tlatelolco och handlar om studenter som kämpade mot Mexikos korrupta regering hösten 1968. Det hela slutade med en massaker på ungdomar på ett torg, men händelsen tystades ner för att Mexiko just då var värdar för OS. Filmen fokuserar på en kille ur arbetarklassen som är del av studenterna som protesterar. Han träffar en tjej vars pappa arbetar för regeringen men som själv är engagerad i rörelsen och fotograferar de övergrepp som polisen begår på studenterna.
Jag vet inte om det kommer gå att se filmen i Sverige, den är inte ens släppt i USA än, bara här på Chicagos Latino film-festival, men jag vill ändå rekommendera den. Den är vacker och hemsk och lite annorlunda på samma gång. På slutet hade jag tårar i ögonen.
/ELIN
Kommentarer
Trackback
