En av de där oförglömliga helgerna som kommer sig av att man arbetar ideellt

Demokratisk som jag är kan jag inte klara en enda helg utan att vara med på lite förhandlingar med tillhörande diskussioner och motioner. Den här helgens tur gick till Stockholm och det första årsmötet någonsin för den nya riksorganisationen Scouterna. Ungefär tusen personer var på plats och snål som jag är la jag inte ut pengarna som behövdes för att kunna vara deltagare och ombud och därmed faktiskt får vara med och bestämma, utan jobbade istället som funktionär. Dels var jag med från fredag förmiddag och bar bord och stolar hela dagen (otroligt skojigt, det borde ni testa någon gång) och så var jag också med i teknikgruppen, där jag bland annat fick springa med mick till dem som begärde ordet i plenumförhandlingarna.
 
Så här i efterhand slår det mig hur enkelt det var för mig att bara åka till Stockholm helt ensam för att hitta en plats där jag aldrig varit för att kunna jobba gratis med något jag inte visste vad det var tillsammans med människor jag inte träffat förut. Det var på något sätt så självklart och gick bara på rutin. Och nog är jag glad att jag gjorde det. Det var hur roligt som helst att springa med mick, diskutera och svara på frågor som kunde handla om precis vad som helst eftersom jag bar en knallrosa funkis-t-shirt som innebar att jag visste allt om allting.
 
Det tog bara några timmar innan jag var inkörd på stället och kände flera nya människor. Det beror ju såklart inte bara på mina social skills utan också på det faktum att såna här samlingar är otroligt öppenhjärtiga och genuina, och du förväntas helt enkelt att prata med vem som helst i vilken situation som helst. Dock betyder ju inte det här att folk inte kommer titta snett på dig. Sitter du klockan ett på natten och berättar för vilt främmande människor att det bästa som hände dig föregående dag var då en kvinna fick ett epileptiskt anfall på tåget så kommer de tro att du är konstig. Åker du SL-buss iförd knallrosa t-shirt, illgrönt nyckelband och neongul sydväst med någon annans namn på tror Stockholmarna att du 1. Iscensätter en manifestation (emot trista färger på kläderna) 2. Har ett väldigt uppmärksamhetsbehov eller 3. Är scout. Planerar du att hälla varmt kaffe i huvudet på en äldre man bara för att han har en sån inbjudande flint så riskerar du också att dra åt dig ett par skeptiska blickar. Men ibland är ju det priset man får betala för att ha riktigt galet roligt.
 
/ELIN

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0