Filmhelg

Efter tentan i torsdags köpte jag vegetarisk sushi och dyr glass och gick hem och satte mig bekvämt tillrätta framför en (vad jag trodde) mysig tv-serie som jag lånat på dvd från biblioteket. Serien heter Doktor Zhivago och är totalt fruktansvärd. Om jag säger så här, jag har aldrig förut sett någon film där jag varit tvungen att krama mina gamla gosedjur konstant i två timmar. Den är inte läskig som om det var en skräckfilm, men den utspelar sig under ryska revolutionen och det kryllar av tragik och folk som hänger i takbjälkar. Den börjar med att alla mår helt okej. Sen blir allt värre och värre för varje sekund som går. Spoiler alert, men jag måste bara berätta hur den slutar:

Det finns två huvudpersoner, och båda gifter sig med sin bästa kompis fast de egentligen hör ihop med varandra. Sen finns det en äcklig maktgalen gubbe som är ute efter att få den kvinnliga huvudpersonen, spelad av Keira Knightley. Alltså finns det 5 stycken viktiga karaktärer i filmen. Låt mig berätta hur deras öden ser ut:

  • Keira Knightleys man slaktar först en massa människor för att deras grannar eventuellt gjort något han inte tycker om och skjuter sig sen i huvudet.
  • Doktor Zhivagos fru blir deporterad och syns aldrig till mer.
  • Doktor Zhivago får en hjärtattack och dör innan han fått träffa sin stora kärlek (Keira Knightley) för sista gången.
  • Äckliga maktgalna gubben blir mördad för att han är en äcklig maktgalen gubbe.
  • Keira Knightley blir fängslad och förvinner för gott för att hon har mördat äckliga maktgalna gubben.
Och så ser vi i den sista scenen hur nöjd Keira Knightleys karaktär är för att hennes femårige son är föräldralös och inte blir fasttagen av polisen. Hans liv kommer nog bli fantastiskt.

Efter Doktor Zhivago ville jag lugna mitt stackars hjärta och tände lampan och knäppte på Astrid Lindgrens jul. I reklamen innan filmen spelade de filmmusiken till Kalle Blomkvist lever farligt. Det  var mer spänning än jag kunde tåla och jag var tvungen att stänga av igen. Något hispig kanske.

Filmhelgen utvecklades åt det positiva hållet när Elise kom hit igår och vi hade vår femte filmkväll. Då vi delar en fetisch för barnfilmer visade jag henne större delen av Ture Sventon, som hon till min stora förskräckelse aldrig hade sett förut. Den fick mig att minnas hur underbart det är med VHS-filmer. För att kunna se avsnitten i rätt ordning var vi tvungna att första titta på början av ett band (som givetvis inleddes med schweiziska tanter som rider islandshästar på Island) för att sedan byta till ett band som börjar med de sista nio minuterna av ET, följt av Ture Sventon, Den otroliga vandringen och ett Madicken-avsnitt (Spöket i brygghuset för den som undrar). När vi hade sett de Ture Sventon-avsnitten kunde vi byta tillbaka till det förra bandet igen och se slutet på Ture Sventon varvat med översminkade hallåor och reklam för Expedition Robinson 1997. VHS-filmen: en underbar uppfinning...

Så ska jag ikväll försöka hinna med att se två otroligt bra filmer: The Reader och Juloratoriet, som jag lånat på biblioteket alldeles gratis!

/Eder tillgivne vän
Vilhelm Vessla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0