efteralladar

I lördags morse åkte jag med mormor och morfar till Pärlan, den oerhört populära second hand-affären i Gustafs. Jag rycktes med lite i second hand-hysterin och införskaffade en film, en bok, ett par skor och två muggar. Filmen var Ciderhusreglerna som jag aldrig sett men som min kompis Martina brukar tjata om. Boken heter Fever Pitch och är uppföljaren till Nick Hornbys High Fidelity, som jag läste i höstas och som är otroligt bra. Jag har i flera år varit i behov av ett par vanliga gympaskor (j eller g?) att gå eller springa vart som helst i. Säga vad man vill om tygskor, men i lerpölar har de en tendens att ändra färg, och det vill man ju inte Ett par nästan nya, helt oslitna vita skor fick det bli för 45 kronor. Sist men inte minst fick jag plötsligt på Pärlan en ingivelse att jag ville ha en riktig mugg att dricka te eller kaffe ur. En stabil som man värma händerna på när man kurar upp sig i den inte alltför mjuka fåtöljen. Så då hittade jag två muggar med kinsesiska blommor på för fem kronor styck.


Och JA jag köper fortfarande VHS-filmer, jag kommer aldrig sluta. Jag lyssnar också på kasettband varje dag...

Om någon undrar är det mina söta gula tår som skymtar på bilden. Och mormors träskor

Efter att vi ätit en utsökt lunch på OBS! (som inte har hetat OBS! de senaste tio åren) så tog vi en tur till den by där min mormor är uppvuxen och där min mormorsmor bodde fram till dess att hon dog 2005. Numera bor mormors yngsta syster där, och det är som att hela släkten dras dit. Det är en central plats mitt ute i skogen och jag har aldrig varit där utan att flera andra också kommit på att de just den dagen skulle ta en tur. I somras när jag och mamma och pappa skulle hälsa på var vi till slut nästan tjugo stycken som satt och fikade. Nu var vi i alla fall bara nio, bland annat tre av mormors syskon.

Efter fikat (som för övrigt var jättegott, i fall värdinnan skulle se det här) tog jag, mormor och morfar en promenad "runt byn" som man alltid ska göra när man är där. Och med oss på turen fick vi taxen Kalle som behövde rastas. Jag är inte alltid jätteförtjust i hundar, för att de hoppar och så där, men när man är ute och går med dem finns det så mycket som är mer spännande än den som håller i kopplet så då är det görkul! Jag och Kalle hade en rolig men lerig promenad runt byn där jag hänsynsfullt stannade till för att han skulle hinna lukta på allt längs vägen. Det var kanske inte världens snabbaste promenad...

Om ni undrar över inläggets rubrik så är det så att jag anser mina inköp på Pärlan vara den första bedriften och utgåendet med Kalle vara den andra.

Den tredje bedriften utfördes på söndagen. Jag skulle ta en promenad på eftermiddagen och mitt problem är att jag gärna överdriver och en promenad förvandlas lätt till ett äventyr. Därför beslutade jag mig för att jag skulle gå runt sjön här hos mormor och morfar. Att gå runt sjön är inte direkt som att gå runt byn i det förra fallet. Det är ungefär en mil runt sjön, och jag som bara varit runt sjön en gång, på cykel när jag var ungefär tio, hade kanske kunnat välja ett mer vettigt promenadmål. Men sagt och gjort gick jag på mina promenadovana ben runt sjön, och en timme och femtio minuter senare stapplade jag in genom dörren. Pricken över i:t på påhittet var att jag gick i skorna som jag köpt på Pärlan dagen innan. Jag besitter en åkomma som kallas Kroniskt Skavsår som innebär att jag alltid får skavsår när jag går i skor jag inte är van vid. Alltså var det en outsägligt dum idé att gå nästan en mil i helt nya skor. Men inga skavsår fick jag, bara värk som mormors fotkräm kunde åtgärda. Så den outsägligt dumma idén slutade ofantligt bra.

FYI Det här inlägget skulle ha publicerats i söndags när den helgen fortfarande var aktuell, men då var inte kameran laddad och ett shoppinginlägg utan bilder går ju bara inte!

/ELIN